Wednesday, May 24, 2017

Fångad av en Stormvind...

Kistalight har varit en sväng på Norra Öland - från svinkallt väder, snö, till rena sommarvärmen.
Nyckfullt som i april!
Vi har fått igång vårt vatten, lite VVS-arbete där, klippt gräs och buskar, räfsat löv, lyssnat på fågelkvitter och pysslat med den obligatoriska inredningen som aldrig tycks bli klar - i år klistrat lister på verandan. Lyckats vara uppkopplad till internet via mobilen till min iPad och dator i två hela dagar innan det liksom låste sig.
Kan vara skönt dock att slippa jobba med nätet några dagar, har trots allt beställt fiber till stugan, - bättre med 20 papp i backen än på banken!
En torpare har minsann  att göra!
Vår bussige granne Anders har lagat (provisoriskt) taket på vår friggebod, tjärpappen verkar ha blåst upp vid någon stormby och taket behöver läggas om.
Till vår lättnad ser vi att läget inte är akut!
Kommer det då ta några torparår innan något blir gjort?
Njaa... vi har kontaktat vår gode snickarkompis Håkan som lovat att hjälpa till och lägga om taket - men en hantverkare på Norra Öland har mycket att stå i!
Kanske ett sommarjobb för Mimmi och Kistalight istället?

Ljudbild från Norra Öland 

Nu lite ljud (sound) från Norra Öland!
En ljudbild från torpet!
Varför inte som några spår på Spotify?

Spår 1 Start av en gräsklippare!
Gräsklippare Light, tre lätta tryck på gummitutan (flottör) sedan dra i startwiren.
Whruuum!

Spår 2 Vov...vov! Här jagas katten av grannens skällande hund.
Knepigt med Friggebodars placering?
Mjauu...!

Spår 3 Varför inte några fågelläten? Näktergalen i maj - en speedad kvartett, duvornas gutturala läten, rödstjärtens kvitter i vår äldsta fågelholk, blåmesen i den rödmålade, hackspetten som trummar borta vid asken - bor han i vår faluröda holk där? Den drillande koltrasten - trevlig prick! Gökens koko i maj och stararnas pickande!

Spår 4 En ölänning i IRL in real life, där på andra sidan muren! En människa som bor här året runt på Öland.
Han kapar alltid ved på lördags eftermiddagen.
Punktlig som en helgmålsringning medan vi tänder grillen för lite grillat och vår revolutionära katt spinner i väntan på några borgerliga godbitar.

Spår 5 (sommar) Smaack! Där slås en fluga.
Klaatsch där ryker en mygga!
Aj...aj där dras en fästing!

Spår 6 (sommar) Humlor och bin i vår blommande lind under juli som milda sövande sambarytmer och Kistalight drömmer om att skapa en bikupa.

Spår 7 Vågsvall från Kalmarsund, hörs lite extra vid sjutiden på kvällen si så där 40 minuter efter att Gotlandsbåten har passerat eller ännu bättre det poetiska ljudet i skymningen från en tändkulemotor när en  fiskebåt tuffar in mot hamnen i Byxelkrok.

Det kommer mera...

© Thommy Sjöberg

Labels:

Tuesday, May 09, 2017

Macron Light

  • Puh! Vi pustar ut på Kistalights redaktion efter söndagens val.
  • Det blev Emmanuel Macron som blir Frankrikes nya president. 
  • Vi firar med lite äkta parisromantik.
  • Zaz under Paris himmel toppat med spännande rörlig gatukonst.
  • Nostalgi javisst! Men Macron vill modernisera Frankrike med sin nya rörelse En Marche!
  • På Väg!
  • Vägen dit ska gå via ett gemensamt projekt för att utveckla det franska samhället.
  •  Macron  har åkt land och rike runt för att lyssna på människor, 30 000 personer så här långt.
  •  I förorten har han speciellt speciellt bjudit in de ungdomar som skaffat sig en högre utbildning
  •  genom det franska skolsystemet. Macron menar att de kan tillföra franska samhället massor av energi.
  • Ungdomar som trots en tuff uppväxt med begränsade förutsättningar skaffar sig en akademisk utbildning
  • är en kraft att ta väl vara på menar Macron.
  • Spännande tycker Kistalight!
  • Alltså inte inte bara en socialist och teknokratisk vänsterliberal som gillar och vill modernisera EU.
  • Utan också en fransk filosof som också gått på elitskolan ENA, Ecole nationale administration, och har en Master från franska prestige Universitetet Nanterre med filosofi som huvudämne där han också har arbetat som assistent åt känd filosofiprofessor Paul Ricoeur.
  • En Marche - ny rörelse 577 ledamöter (deputerade) till franska Nationalförsamlingen sökes!
  • Man kanske skulle söka sig en plats?
  • Men du behärskar ju inte franska!
  • Borde man inte vara fransman också?
  • Visst ... Visst det förstås!
  • Basta ...basta borde lära mig mer franska!
  • Lust att gå på Café i Paris, se en cabare, tänka lite filosofiskt, lyssna på några visor (chanson) i den franska vistraditionen, leva som en bobo (bohemian bourgeoisie) skratta åt Charlie Hebdo, kort sagt det vi gillar med Paris och moderniteten - Läs Zaz Light!
  • © Thommy Sjöberg

Sunday, May 07, 2017

Fågel-Einar Light

 Bild ovan påfågel av choklad - hittad på nätet.
Tjoho alla Östgötakusiner här en bit om Fågel-Einar och här en bit för er!
Vi behöver våra original för att vara goda människor!

Han kallades alltid för Fågel-Einar.
Hans verkliga namn hade vi inte en aning om.
Hur gammal han var och vad han hade gjort i sin ungdom var också en gåta.
Åtminstone för oss barn!
En tidlös gammal man på Östgötaslätten med en spjuvers blick.
Ibland kunde man se honom cykla i allén på Skänninge-rakan.
Liksom uppblåst av det det öppna landskapets vindar i sin gamla rock.
En allé där det alltid blåste motvind för original och människor med gott hjärta.
Vad han handlade i Skänninge var det inte lätt att få kläm på.
Kanske ett besök på Gröna Pumpen?
Ingredienser till hans enbärsdricka?
Tog han ut något recept på apoteket!
Hur som helst storhandlade han inte på Lidl!
Men vilken uthållighet och seghet i cyklingen där i snålblåsten!
Hemma för Fågel-Einar var Narveryd i Vallerstad socken åtta km från Skänninge.
Där han bodde vägg i vägg i ett parhus med Berta Nilsson och hennes barn Berit, Maud, Roger och Peter och under tidigt 60-tal även Hedda och Evert Andersson. Grannar var Erik och Mary Hättström och deras barn Weine och Elisabeth.
Där hade han sin fågelsamling i finrummet där alldeles bestämt en stor påfågel tronade och stod i centrum.
Vi barn tyckte nog att fågelsamlingen var lite läskig och skrämmande när han bjöd in för visning. Fågel-Einar hade inte bara en fågelsamling utan samlade även på dagstidningar som låg i travar på hyllor och i skåp.
Tror att det framförallt var konservativa (höger) tidningar som Corren och Norrköpings tidningar, kan tyda på att Fågel-Einar hade en borgerlig ådra.
Rariteten i köket, det verkligen udda, var myrstacken på stolen bredvid sängen.
En myrstack som bestod av Fågel-Einars utknackade pipa av gammal tobak och utbrända tändstickor.
Inte precis en brandchefs våta dröm!
Mitt emot myrstacken fanns vedspisen (brandchefens våta dröm) och en damejeanne med enbärs som fick stå och jäsa.
Enbärs var alla tiders för venerna tyckte Fågel-Einar.
Fågel - Einar älskade kortspel.
Ibland blev han inbjuden till Berta när hon hade gäster för en kaffetår och några rundor femöres-Stopp.
Ett kortspel som fungerade utmärkt som familjespel!
Då klädde sig Fågel-Einar i vit skjorta (nåja) och slips, kammade vattenlocken i pannan så att han såg ut som en romantisk Buster Keaton.
Klart ibland glömde han att fälla ned kragen där bak, alldeles svart, och håret bak på huvudet kunde titta upp i en liten tofs så att han mest liknade en av sina uppstoppade fåglar.
Kaffetåren kunde gärna raskas undan för Fågel-Einar!
Han var en ivrig kortspelare som gärna ville komma igång!
När det var Kistalights tur att blanda och ge och dela ut korten fick han psykbryt, nåja, han blev väldigt otålig.
Jag var kanske i tioårsåldern och inte så flink med kortleken.
Det tog sin tid!
Hm...hm säger Fågel-Einar ska ja åka och köpa Aftonbladet i Skänninge (var kvällstidning på den tiden) allt medan garnityren, löständerna, åkte fram och tillbaka i munnen.
Han hade inget pokerfejs vår Fågel-Einar satt han med bra kort gav garnityren ljud ifrån sig.
När det var hans tur drämde han i kortlapparna på bordsduken.
Sika kort... sika kort kunde han säga!
Fågel-Einar hade vinnarskalle.
När han efter kortspelet kom in till sin enkla boning med myrstacken, tidningshögarna och fågelsamlingen, en brandchefs våta dröm, gick han liksom igenom matchen igen.
Eftersom huset var lyhört fick vi ta del av hur han spelade upp eftermiddagens kortspel och fikatår.
Ja jävlar anamma sa han!
Jag visa dom jäklarna verkligen hur en kortlek ska hanteras!
Var dessutom hans gode vän Gunnar Sadel där kunde historien bres på.
Du skulle ha sett när stockholmarna var här!
Sika bilar ute på gården, stora amerikanska dollargrin, och siket dricka!
Jag bjöd på enbärs de hade skotsk Whisky och Cognac.
Någon hemtjänst eller friskvård såg jag aldrig till hos Fågel-Einar.
Kanske räckte det långt med att hugga ved till järnspisen, brandchefens våta dröm, zippa lite enbärs och cykla i motvind på rakan in mot Skänninge.
Sånt skapar sega och uthålliga gubbar!
Men till slut hann Folkhemmet och socialtjänsten ikapp även vår Fågel-Einar!
Jag tror att han flyttade in på ett åldershem i trakten av Borensberg där han fick omsorg och trevligt sällskap av unga tjejer inom vården som skötte om vår Fågel-Einar.
Sika flickor ... sika flickor lär han har berättat för sin gode vän Gunnar Sadel.
De klär av mig, tvättar mig och jag får rena bad!
Sika måltider - både lunch och middag!
Huset där Fågel-Einar bodde brann till slut upp (ner) till grunden. Kistalight trodde alltid att det berodde på kombinationen myrstacken, tidningshögarna och den gamla vedspisen!
En brandchefs våta dröm!
Men icke då!
En ung flicka i grannskapet lär ha lekt med tändstickor kring huset så att det fattade eld men då bodde inte Fågel-Einar där längre och Berta med barnen och farbror Evert hade flyttat till ett mer solitt hus i grannskapet.

PS Fågel-Einar lever sitt eget liv i vår fantasi.
Min dotter Evelina säger att i dag ser Freja, barnbarnet, ut som Fågel-Einar med en tofs som sticker upp som på en liten skrakand!
Då förstår jag att mina berättelser från min barndoms Bullerby somrar i Östergötland har satt sina spår!
Viktiga somrar för mig, fick liksom vara mig själv där bland alla barnen, ett Bullerbykollektiv, där vi cyklade och badade, jag lärde mig simma som sjuåring en sommar i en svinkall Svartå i Normlösa, spelade fotboll en tvärhand hög i Vallerstad juniorlag där vi en sensommardag åkte ända till Västra Harg för bortamatch. I en pokalturnering i Normlösa hade jag dessutom skjutit Vallerstad till final med matchens enda mål - jag var så liten så att ingen såg mig i straffområdet när jag dök upp och tåade in bollen i nätmaskorna.
Vi plockade bigarråer som extraknäck inför Skänninge marknad i början av augusti och en sommar när jag nått mopedåldern jobbade jag på den stora gården Klackeborg, målade, gjorde rent hönshus och fick hönsloppor, jagade en hel dag bortsprungna kvigor och hässjade hö i midsommartid.
Tjoho alla goda människor som var med då, många där är döda i dag eller väldigt gamla, jag minns er med ljust minne och är alldeles övertygad om att mina östgötasomrar satt sina spår på ett positivt sätt i mitt liv.
Fågel-Einar då?
Ja han kan dyka upp på konstutställningar i både Kalmar och Stockholm!
Här ovan i en form av en sliten gammal jacka som blivit ett konstverk.
Fågel-Einars jacka skapad av konstnären Gunilla Pantzar bördig från Narveryd i Vallerstad socken i Östergötland.
© Thommy Sjöberg



Labels: ,

Wednesday, April 26, 2017

Skrivet i Ljus - Lightwriting på Moderna

.
Suspense (spänning) fotografi från 1864 av Julia Margaret Cameron från Moderna Museets samlingar. Bild från min mobil Thommy Sjöberg
Kistalight var på pressvisning här om veckan  på Moderna och såg den senaste utställningen Skrivet i Ljus - de första fotograferna. En utställning med museets egna verk från deras omfattande samlingar av äldre fotografi.
Lite namedropping här när det gäller fotografer, deras verk och tekniker från fotografins barndom och Modernas samlingar. Oscar Gustave Rejlander The two ways of life, Julia Margaret Cameron med konstnärligt utformade porträtt, bägge albuminsilverfotografi, William Henry Fox Talbot The Pencil of Nature, 1844-46, en av de absolut äldsta i samlingen saltpappersfotografi och Carleton E Watkins amerikansk framgångsrik naturfotograf speciellt med bilder från Yosemite Valley albuminsilverfotografi. Vidare har vi svenskarna Carl Jacob Malmberg porträttör med ateljé som sedan fotografen Rosalie Sjöman tog över, de använde gärna albuminsilver fotografi för sina bilder. Fascinerande samling är Nils Strindbergs bilder från Andréexpeditionen, gelatinsilverfotografier som överlevde mer än 30 år i den arktiska isen och slutligen den medicinske fotografen Carl Curman och hans verk.
Ett unikum i Stockholms museivärld är Biologiska Muséet uppförd 1893 i nationalromantisk anda. Muséet har en spännande arkitektur och är utformad som en stor kamera, ett diorama, med dagsljuset som ljuskälla, där du kan se skandinaviska djur tillsammans med Bruno Liljefors naturmålningar i ett 360 graders panorama. Den irländske konstnären Gerard Byrne presenterar sitt videoverk Jielemeguvvie sjisjnjeli (film i en bild) om Biologiska muséet på utställningen tillsammans med curatorn Anna Tellgren.
 Intressant är tycker Kistalight Daquerreotypin den första medialt framgångsrika fotografiska typen, gav knivskarpa poetiska avbildningar och krävde lång exponeringstid. Bäst då att det inte är allt för kallt i ateljén för lättklädda modeller.
Moderna har några roliga naken studier i daquerreotyp, som medaljonger i sin samling, redan på den tiden kunde erotiska bilder nå stora tittarsiffror och kittla nyfikenheten. Bild ovan från min mobil Thommy Sjöberg
Kistalight  knyter an här nedan med en bit om Daquerroi fotots historia och tekniska bakgrund. Något vår curator på utställningen inte gärna fördjupade sig i.  Biten är en uppgift som Kistalight knåpade till som student på äldre dagar här om året från en kurs i Digital fotografi och bildteori. En kurs som gavs av institutionen för Data och Systemvetenskap SU i Kista i samarbete med Kungliga Konsthögskolan.

Daguerreotype Light

Den tidiga fotografins historia
Daguerreotypen är namnet på den metod som användes vid genombrottet för historiens första fotografier. De första fotografierna hör hemma vid tiden för när den industriella revolutionen erövrade Europa under tidigt 1800-tal. En tid när teknik och vetenskap utvecklades och man stod inför en rad nya uppfinningar där fotografiet var en av flera innovationer.
Ljus (Lightwriting - Wow säger vi på Kistalight!) eller sol skrivande var det ursprungliga namnet för fotografi. Ursprunget till hur gåtan löstes för det som anses som första fotografiet fanns i idén bakom Camera Obscura och i tekniken med Heliografen (sol och skrivande) och gjordes av entreprenören och teknikern J. N. Niepce. Se nedan!
View from the window at Gras Heliograph 1826 alt 1827 - solteckning gjord genom en Camera Obscura med en exponeringstid på 8 timmar.Tennplåten i kameran var preparerad med en sorts asfaltslack (tjära) löst i lavendelolja.   
 Vid exponering i solljus blev därför asfalten hård och olöslig på de belysta ställena, men blev löslig på bildens mörka partier, som sedan tvättades bort med en lösning av lavendelolja och terpentin.
Niepce kom sedan att samarbeta med L. J. M Daguerre. Daguerre som var målare, designer av scenuppsättningar och delägare i en Diorama - en sorts teater där man visade realistiska special och spökeffekter för åskådarna och där han använde sig av en Camera Obscura teknik för att manipulera effekterna.
Camera Obscura är ett mörkt rum där det finns en ram eller hål i en av väggarna som släpper in solljuset som då kunde avbilda landskapet utanför i en upp och nervänd bild på en av väggarna. Byggde man sedan lådor som kunde fånga den processen kom de att kallas kameror.
L.J.M Daguerres Daguerreotypen har sin grund i och utvecklades från Camera Obscura idén och Niepces Heliografi.
Daguerre ersatte Niepces tennplåtar med silverplåtar (försilvrad kopparplåt?) som utsattes för kvicksilverångor som påskyndade exponeringstiden. Det ljuskänsliga materialets reaktion stoppades sedan upp med en blandning av koksalt. Metoden kom möjligen till, hittades, av en slump, men hokus pokus hade Daguerre uppfunnit en av de första fotograferingsmetoderna där detaljer framträder med stor skärpa.
Boulevard de Temple troligen 1938 alternativt 1939 Daguerreotyp Bild L. J. M Daguerre

Enligt NE innehåller en kamera av Daguerre en kasset med försilvrad kopparplåt där bilden skulle framträda . Där finns ett föga ljusstarkt objektiv på kamerans front. Skärpan ställdes in genom att kamerahusets bakre del antingen drogs ut eller sköts in i dess främre del.
L. J. M Daguerrre och J. N Niepces (egentligen sonen Isodore Niepce) fick ett patent på metoden som fick namn efter Daguerre och kallades Daguerrreotype. Franska Akademin för vetenskap kom att att stödja Daguerre med en livslång pension och livränta mot att metoden, Daguerreotype, släpptes fri från 7 januari 1839 för alla och envar att utöva. Jämför fria programvaror i dag på internet.
Daguerreometoden var en speciell metod och varje bild kunde bara bevaras i ett unikt foto. För att kopiera fick man ta foton av fotot.
Flera metoder kom att utvecklas förutom Daguerroe också Photogenic och Calotype. Daguerroetypen lämpade sig för bilder där detaljerna var skarpa och viktiga. Det kunde gälla både historiska byggnader, vetenskap och krigsbilder och så småningom porträtt från förment rasistiska, makthavare, kändisar till kommersiella familjeporträtt. Calotypen saknade Daguerroetypen skärpa för detaljer men skapade mer atmosfär, nostalgi, medeltidskänsla och lämpade sig bättre för masskopiering.
Etienne Carjats berömda porträtt av Charles Baudelaire 1862 - Woodburytype

Från mitten av 1800-talet när fotografin expanderade blev det en kraft för masskultur, den demokratiska rörelsen och den växande medelklassen tillsammans med populärlitteratur, dagstidningar, billiga litografier och gravyrer. Man kunde dela in fotografiet i tre områden. Det Mekaniska exakt återgivande, Konstfotografiet arrangerat, modifierat och disponerat på ett vackert sätt och Speciella bilder där fotot skulle återge ett högre mål, instruera, rena och vara nobelt. En av de viktorianska epokens mest berömda porträttfotografer var Julia Margaret Cameron som hade ambitionen att förädla fotografin till konst. Det förädlade konstfotot hämtade gärna teman och idéer från andra media som poesi och måleri.
© Thommy Sjöberg

Labels: ,

Wednesday, April 19, 2017

Och blommorna tycktes aldrig ta slut...

En dryg vecka efter attentatet är det många som förundras över stockholmarnas förmåga att sörja och samla sig. Bilder Thommy Sjöberg - klicka gärna för förstoring!
Medan blomsterbergen, ljusen, minneslapparna och kramdjuren växer på Drottninggatan och Sergels torg.
Går man Drottninggatan ner liknar miljön en surrealistisk kärleksfull konstinstallation mot våld och extremism!
Två polisbilar kring Åhléns är dränkta och överhöljda av blommor.
Bara den så kallade saftblandaren på taket tittar fram.
Vid trädet ovanför trappan till torget, var det en Alm eller lind, där Kistalight och Mimmi stod under söndagens Love Manifestation står en cykel fastlåst - klädd med blommor.
En poetisk upplevelse!
Vid och på betonglejonen på Drottninggatan, som markerar att det är en gågata, hänger mängder av hälsningar, blommor och det står ljus.
Folk pratar vänligt med de patrullerande poliserna och en annan tar en selfie med ordningsmakten.
Polisen som tillsammans med räddningspersonal och brandkår med all rätt hyllas för sina insatser.
Att den kollektiva sorgen och manifestationen når en sådan stor omfattning tror jag beror på att vi verkligen vill stå upp för vårt Stockholm med ett stort hjärta!
En fri och mänsklig stad!
En stad som det är värt att kämpa för! 
Plus att många av oss som är äldre har varit med förr.
Här inom några kvarter har i modern tid, en statsminister Olof Palme och en utrikesminister Anna Lind mördats.
Vilket också manifesterades med minnesstunder på Sergels torg men inte med en sådan här uppslutning.
Damon Rasti killen bakom Love Manifestation tackar i sitt tal Sverige för att han har fått växa upp här och fått ta del av landets fria skola och sjukvård och sluppit krigen och bombningarna som han tillsammans med sina föräldrar flydde ifrån när han var barn.
Sverige säger han är världens modernaste land.
Damon Rasti är en av många spännande representanter för dagens kreativa Stockholm.
Entreprenör, bloggare och juridikstudent!
All världens media rapporterar från Sergels Torg - här brittisk reporter framför trappan med alla blommor!
Stockholm räknas just nu som en av de mest kreativa städerna i världen  när det gäller high tech och digital utveckling dessutom har vi nått stora framgångar inom dataspel, popmusik, mode och digitala tjänster med betydande försäljning i världen. Vi har högt rankade högskolor i Stockholm KTH, KI, Handels och SU alla bland de hundra främsta trots PISA-undersökningar och kris i skolan. Det är inte bara demokratin extremismen vill komma åt och skaka om utan också minst lika viktigt hatar man moderniteten, det moderna livet i städerna med multikulti (skapar massor av energi), liberala värderingar (kvinnors frigörelse och hbqt), alternativa rörelser (odling och boende) och experimentella livsstilar.
Attackerna i Paris i november 2015 mot Bataclan och cafeerna i de omgivande kvarteren riktades också just mot det kreativa och ungdomliga Paris.
En livsstil som våldsbejakande extremister hatar! 
Här islamsk fascism!
Viss logik alltså att Stockholm också drabbades av en terrorattack!

Lägger den svenska delen (översättningen) av min dikt 
A Broken Rose från min blogg 9 april nedan om den den döva flickan som skulle träffa sin mamma vid Åhlens inför påsklovet men inte hörde vansinnesfärden av trucken.
Ser i efterhand att flickans föräldrar inte vill ha mer uppmärksamhet i media.
Klokt, vi känner med er, och allt vårt deltagande från oss.
Dikten här är ett rekviem och får ses som en del av ett sorgearbete över att något sådant här kan hända!
Vilket blir en del av den gripande och tragiska berättelsen om terroristattacken på Drottninggatan den 7 april.
Dikten är för övrigt inspirerat av ett poem av en av våra största nu levande poeter i Sverige.

Jag tänkte att det här var din stad
du flicka på Drottninggatan
som var så glad och förväntansfull
på väg mot ditt påsklov
du kanske hade jeans och gympaskor
en ryggsäck med olästa fantasy böcker
och ett lockigt hår
som din mamma kunde ha smekt
du var knappt elva år
och varför fick du inte leva
Ingen kunde inse
hur kort ditt besök
skulle bli i den här världen

© Thommy Sjöberg

Labels: , ,

Sunday, April 16, 2017

Erdogan picknickade nog aldrig på the Mall

Kistalight på Café i Geziparken med en kopp Kusburnu, Nyponthé, i bakgrunden skymtar Bosporen. Bild Mimmi Kistalight

Erdogan picknickade nog aldrig på the Mall eller tog en fika på The Pennsylvania Avenue eller för den delen, tog ett glas, boire une verre, på Cafe Palais Bourbon i sin politiska ungdom.
Det där med maktfördelning är knepiga grejer!
I dag hoppas vi på ett (rungande) nej för Erdogan i turkiska folkets val för utökade maktbefogenheter för presidentämbetet.
Men det medges att det ser dystert ut!
Dagen till ära minns vi ett besök i Geziparken.
Det är rätt att göra uppror...
Kistalight hyllar de kreativa krafterna i Istanbul.

När tårgasen lättat - Geziparken

Kistalight besöker Geziparken - här den berömda bilden med flickan i den röda klänningen från demonstrationerna förra året - blev vald till årets bild 2013 i Turkiet. Flickan heter Ceyda Sungur och är student i stadsplanering och hon skiljer sig väl en del från vilka föreställningar man har om demonstranterna från parken.
Bilden känns lite som en skildring av kampen mellan Skönheten och Odjuret!
Ceyda tycks ha klarat sin syn och ansikte från skador av pepparsprayen och polismannen har dömts till tre och ett halvt års fängelse och entledigande från tjänsten som polis.
En av få poliser som blev dömda ska tilläggas!
Klart vi besöker Geziparken på vår tour genom Istanbuls centrala delar!
 Under förmiddagen har vi promenerat från vårt hotell Armada längs strandpromenaden nedanför Kennedy Caddesis motorvägsbrus, som två glada studenter - jag menar pensionärer. Utanför vågbrytarna Marmarasjöns blåa blänk, soldis och sjöfåglars skrän, på andra sidan Üsküdar och Asien. I dag räknar jag till 73 små fiskebåtar i kanten av farleden som drar sina revar, mindre nät, när de stora lastfartygen och färjorna passerar och vi rundar Seraljudden med Topkapi. Vid Eminönü kollar vi färjorna på Bosporen innan vi glider med flanörsdojorna över Galatabron på nedre däck med tavernorna och metarna med sina fiskespön.
Målet - Galata tornet, Tünnel, Självständighetsgatan - Istiklal Cad, och Taksimtorget med Beyoglu stadsdelen som klättrar uppför den branta kullen. Första théstopp torget nedanför Galatatornet, har blivit förtjust i nyponthé, Kusburnu, som jag förväxlar med (tror är) körsbärsthé.
Vilket väcker en viss förvirring vid beställningarna.


Stannar till vid Svenska konsulatet där Svenska Kulturinstitutet i Istanbul huserar. De har precis i dagarna fått besked om fortsatt stöd från Svenska regeringen och är ej längre nedläggningshotade. Istanbul är en viktig plats att vara på i dag för alla aktörer inte bara för kulturen utan också för handel, teknik och allmänt när det gäller kommunikation. Turkiet är en hubb mellan Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asiens väldiga marknader och är genomkorsat av pipelines, gasledningar och samfärdsel.
 - Den nya Sidenvägen i den nya globala världshandeln.
Plus tyvärr även terroristresor!
Vid Taksimtorget beskådar vi det rysliga monumentet över Atatürk. Fascistoida skönhetsideal?
Känns igen från liknande konstverk från Italien under Mussolinis tid eller varför inte de gamla sovjetpamparnas estetik när det gällde offentlig konst.
 Thé stopp i hörnan av Geziparken, parken är mindre än man tror, mest skolungdomar nu på eftermiddagen med sina laptops vid caféborden, dessutom gatukök och parken fungerar även som mötesplats där bland plantanerna.
 Vi dricker nyponthé som vi tror är körsbärsthé, fru Mimmie vill ha lunch, blir ändå bjuden på ett glas thé som hon inte vill ha, säger sig vara trött på körsbärsthé (egentligen nyponthé), medan Kistalight går i spinn över förra årets stora demonstrationer  och ockupation av parken.

Psst pedagogiska blänkare från katedern, jag menar vid cafébordet över ett glas thé i Geziparken, från Svenne Light
Grabbar  tjejer och fru Mimmie!
Turkiska fotbollsfans är hängivna!
Turkiska aktivister och demonstranter är hängivna!
Få polisstyrkor i världen är så brutala som den turkiska!
Det började som en fredlig liten sit-in med 50 miljöaktivister som slog över och förvandlades till en massockupation av parken med matutskänkning, sleep-ins och sjukhus i kampen mot polisvåld och övergrepp. Man protesterade mot att parken skulle rivas och att det skulle byggas en galleria där. I vidare mening protesterade man mot Erdogans marknadsliberalism, gentrifiering av staden och hans gigantiska miljardrullning Marmarayprojektet där det ska byggas en tredje bro över Bosporen, tunnel under Bosporen där Europa via järnvägsspår möter Asien,  nytt jätteflygfält, där det ingår skövling av Belgradskogen strax norr om Istanbul.
Förbifart Stockholm framstår vid jämförelse som rena fickpengarna som investering!
Ungdomarna protesterade mot vänskapskorruptionen - skandalerna avlöste varandra medan Erdogans polare fyllde fickorna med förmåner och pengar, man protesterade mot Erdogans flirt med islamisterna och allmänna konservativa hållning och inte minst hans åsikter om att det är internationella antiturkiska krafter bakom upproret och att han ville släcka ned Internet och då speciellt Twitter. Ett agerande som var typiskt för Erdogan och hans arroganta hållning till yttrande, tryck och för den delen mötesfrihet och hans bristande insikt i att Internet är en global företeelse.
 Inspirationen och engagemanget hämtade kraft från den Arabiska våren, men också ett försvar för allmänna mänskliga frågor som rätten till personlig frihet, att få förverkliga sig själv, media och internets frihet, och tror Kistalight rätten att få vara ung, känna livsglädje, klä sig som man vill och vara den man är utan tyngande konservativa islamitiska regler och förbehåll,  att det finns ett civilt samhälle med lag och rätt.
 Demonstrationerna i Geziparken kom att bli ett uttryck för en praktikens direktdemokrati och det var en mängd  rörelser som engagerade sig som, miljöaktivister, socialister, aleviser, anarkister, kemalister, feminister, HBQ, kurder, fotbollfans från Istanbuls stora klubbar, 3H - liberaler, Urban Voices, olika fackförbund som t ex de för arkitekter, journalister och författare.

 Kring aktiviteterna i Geziparken finns det Onlineportaler som ROARMAGORG som rapporterar och skriver inträngande reportage och analyserar vad som hände i parken under några veckor i juni sommaren 2013 och det finns t o m ett symposium med artiklar där Strong Bodies Dirty Shoes: An Ode to the Resistance ingår. Texterna där blir också ett sätt att utveckla nätjournalistiken - en sorts prövande och sökande i skrivandet och uttrycket!
Där kan man också hitta och klicka sig fram till en hel del filmreportage via Vimeo och Youtube!
Viktigt också att notera att upproret spred sig över hela Turkiet och fortsatte även i en av Istanbuls mer militanta politiska stadsdelar, Gazi, där en aktiv arbetarklass (aleviser) och uppror alltid är levande.

En annan imponerande aktivitet är alla poem som skrivits kring händelserna i Geziparken och de bilder (t ex flickan i rött ovan) som blivit symboler runt  protesterna.  See Solidarity Park Poems, 60 poems about the Gezipark! Dessutom skapades ett bibliotek i parken där bussen ovan fungerade som institution för litteratur, skrivande och manifest.
Visst är böcker viktiga!
 Eftersom aktionerna i Geziparken handlade så mycket om frihet inom en rad områden och rätten att vara ung glad, självständig, få förverkliga sig själv i ett förljuget samhällsklimat precis som vi studenter, i dag panschisar, tyckte i slutet av 60-talet, minns 68, och senare almarna i Kungsträdgården.
Klart vi gillar det på Kistalight!
Men här i Geziparken var det hårdare tag!
En brutalare polismakt och ett mer auktoritärt etablissemang!



Frihet kan också vara musikalisk frihet så bäddar vi in (hackar fritt) en musikalisk session, Freedom av musikern, kompositören och kulturentreprenören och svenskättlingen Ilhan Ersahin.
Från en udde vid Gyllene Hornet klingar gruppens fria jazziga toner med silhuetterna av Süleymaniyemoskens kupol, minareter och babykupoler, Galatabron, färjor som pilar av och an som en klangbotten för stadens alldeles egen ton och speciella hüsün.

PS När tårgasen lättat och demonstrationerna, kommunen - frihetsprojektet, var över efter polisens brutalitet med vattenkanoner och sprayande i mitten av juni förra året  så lovade Erdogan att folket skulle få folkomrösta om parkens framtid och hos aktivisterna grundades en solidaritetsrörelse, Taksim Solidarity Movement. Det finns även en rapport från Amnesty International Gezi park Protest brutal denial of the right to peaceful assembly in Turkey.
När tårgasen lättat kunde man även räkna offren för våldsamheterna. Sju människor miste livet, mest ungdomar och en polis, mer än 8500 blev skadade, 12 stycken förlorade ett öga på grund av tårgasen och en industrigrupp, The Koc group, blev föremål för skatteundersökningar bara för att de upplät ett av sina hotell nära Taksimtorget för skadade ungdomar.

PS Vart är Turkiet på väg?

Fan av Erdogan vid Bosporen eller Marmarasjön?
Blickar mot Asien?
Rösta på Erdogan ett sätt att överleva!
Sultan Erdogan i ny skepnad?
Vad säger Kemal Atatürk i sin himmel?
Knapp seger för Erdogan i Turkiska valet om ny författning och utökad presidentmakt.
Han förlorar dock i storstäderna Istanbul, Ankara och Izmir.
Vilket naturligtvis måste tolkas som att den sekulära urbana befolkningen säger nej trots den oerhörda repression, (fängslade journalister, nedstängda media, avstängda akademiker och forskare, avskedade lärare och domare) som rått det senaste året mot oppositionen.
Dessutom anklagas Erdogan för valfusk både från observatörer och oppositionella.
© Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

Sunday, April 09, 2017

A Broken Rose in Stockholm

Today we stand up with a great heart for a good and free Stockholm. While our thoughts are with the victims and their relativites after the terrorist attack. Picture Mimmi Kistalight
Here at the wall where the truck drove into Åhlens in the corner of Drottninggatan and Mäster Samuelsgatan. A wall that has become a friendly forum for greetings, memorable quotes and love messages behind a bed of flowers.
On weekdays, normally, the site is one of Stockholm's biggest venues.
 We put our roses, a white rose from Mimmi and a red rose from Kista Light with greetings on a small soulful card from Öland in the rest of the flower sea.
Somewhere on the wall you can read in Arabic.
To kill a human is to murder the world.
While waiting for The Manifestation of Love - Mimmi at The Sergel´s Plaza. Picture Thommy Sjöberg
It has been a bit messy the last time for an old stockholmer and suburban from Kista.
Riots in Rinkeby, shootings in Hallonbergen and Kista!
Young people who lost their lives in gang fights!
And now this!
Can it get worse?
Today we mourn and we are among the good forces with great hearts here on Sergel´s Plaza.
Miriam Bryant singer songwriter does some rehearsal with the the swedish folksong (irish origin) Ett sista glas with beautiful seren text of the former swedish academy member  Lars Forsell. Picture Thommy Sjöberg
While a flock of pigeons doing pirouttes and quick turns in the air high above the square!
Here you kan listen to the song from The Love Manifestation!


Many fine artists, to name a few, Sarah Dawn Finer, Miriam Bryant, Rikard Wolff and Nano with powerful interpretations of their songs and an inspiring speech by Damon Rasti the guy behind the Manifestation of Love.
An impressive and dignified feeling during the minute of silence
never have we shared a silence with so many.

A Broken Rose in Stockholm

I thought that
this was your city
you girl on Queen Street
who was so happy and exited
on your way to springbreak
maybe you had jeans and sneakers
a bagback with unread fantasy books
and curly hair
that your mother could have caressed
you were barely eleven years
and why did you not live
no one could understand
how short your visit
would be in this world


A sea of flowers, light and memory notes at the steps of Sergel´s Plaza Picture Thommy Sjöberg
We write our text in English because we have by far the highest number of visitors from the United States here on our blog.
Today we stand up with a great heart for a good and free Stockholm.

PS The Lyrical piece above is inspired by a poem by one of our greatest living poets in Sweden. And some lines are clean quotes!
© Thommy Sjöberg

Labels: , ,