Wednesday, October 28, 2015

Amager Light


Han har en egen ton Kim Larsen!
Lever han inte sin rock´n roll, singer/songwriter dröm?
Tänk att stå där i slöjorna från röken av en cigarett vid gitarren och sjunga bitterljuva sånger från den egna sångboken.
Ett glas vitt; Sauvignon Blanc, Riesling eller Chardonnay kanske?
Wow!
Men du röker ju inte,  är en ganska sportig typ och en flitig tennismotionär!
Dessutom hatar du att vara småbakis!
Blir så satans dålig tajming med mitt lir då!

Dock något med överväldigande skönhetsupplevelser i ungdomen!
Drömde om konsten men konsten drömde inte om mig - blev lärling, målarkludd, och hantverkare, lärde mig massor om färg, form, tålamod och yrkets alla knep sedan kom pop, rock, jazz, sextiotal och en tillvaro med sväng!
Bob, John, Mick och Keith mer revolt än brain men med massor av hjärta och musik!
Kistalight drömde om att bli student och om studier som ingen frågade efter, hittade vägen till någon sorts klasskarriär bortom våra upproriska hjältar, driv (kamp) men mer feelgood än status, och tog in en hel del av energin och vibbarna från våra rebelliska musikanter.
 I dag går Kistalight igång på den vackra tolkningen av In my life ovan (från Gasolinetiden) och kommer att tänka på Klaus Rifbjerg och hans nyenkla Dikter från Amager. En samling som vi läste precis när vi hade börjat arbeta som lärare några år in på 80-talet.

Broarna till Amager

Jag vill gärna berätta
om broarna till Amager,
inte så mycket dem som nu finns där
utan om de gamla.
Mot slutet av trettiotalet
hette de likadant
men var annorlunda:
Knippelsbro hade bara en klaff
och likaså Langebro
(i en bilderbok jag hade
var den ena till på köpet en
svängbro) men nu är vi längre fram.
Jag vet att Langebros motvikt 
satt ovanpå
och jag trorockså att Knippelsbros
hängde uppe i luften,
så att hela anordningen liknade en
man som ligger på knä
med ändan i vädret åt Själland till
och armarna vilande på kanten
av Amager.
Sådana var mina broar
och jag ska betrakta dem ur flera vinklar
/_ _ _ / (Översättning Dikter från Amager FIB:s Lyrikklubb Per Svensson 1983)

Visst skulle jag också vilja skriva en samling liknande prosalyriska skisser från min egen ungdom.
Bygga någon sorts broar mellan den unge målarkludden som hittade vägen till en tillvaro som lärare i mer än trettio år i Stockholms förorter.
...to be continued

Broarna till Amager ovan, uttalas Amaa.., är från Amagerdigte 1963 av Klaus Rifbjerg. Klaus Rifbjerg levde mellan 1931 - 2015 och var en nyenkel modernist eller postmodernist som skrev i många genrer och verkade i alla medier. Han skrev dikter, prosa - även barn och ungdomsböcker, revyer och drama, debattartiklar, essäer, reseskildringar och förekom i radio och TV. Han förenande förmågan att bli läst i stora upplagor precis som Kim Larsen sålde ofattbart många skivor (populärkultur) som att bli accepterad i finkulturen. Han satt i Danska Akademin och hanterade språket (det danska) med en lätthet och grace vilket man kan ta del av i hans imponerande (omfattande) bibliografi.

Denna post är ett försök att återuppliva, fanns inga kopior, en deletad post, misstag, (original) Amager Light från mitten av oktober 2015. Om nu någon till äventyrs har råkat spara den posten, biten, maila gärna den till kistalight@gmail.com.

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Labels: ,

Sunday, October 11, 2015

Inte en siffra rätt - Kistalight tippar Nobelpris


Blev inte en siffra rätt när Kistalight tippar Nobelpriset!
Nu valdes Svetlana Aleksijevitj, favoriten, ett mycket bra och viktigt val.
En förnyare av det litterära reportaget och intervjun. En kvinna med stort mod, ett gott hjärta, seg uthållighet och med ett tålamod som bara en gammal överlevande sovjetmedborgare kan ha.

Grattis säger Kistalight som kommer att skynda till en gammaldags bokhandel för att köpa Tiden second hand som första bok att läsa av henne. En bok om den nya människan, homo sovjeticus, hon som skulle skapas under Stalin och kommunismen och hur det senare skulle bli för henne, drömmen eller utopin, före och efter sovjetsystemet kollaps.
Vi ser fram emot den läsupplevelsen medan vi tipsar om några böcker att värma upp med, några favoriter, från Kistalight.
Här ett citat från bloggen!
Varför inte en bit om kamrat Stalin i dag?


Kistalight som gick igång på sitt intresse för Ryssland under Sotji OS har i dagarna avslutat Simon Sebag Montefiores stora biografi om Stalin och hans röda hov.
En bok man helst läser under dagtid!
Man kan bli mörkrädd för mindre!
På nattduksbordet finns även Rosa Liksom Kupé Nr 6. En fantastisk bok om en resa längs transsibiriska järnvägen under 1980-talet Sovjetiska sönderfall. En poetisk, lyrisk och mustig  skildring av Ryssland och hur en ung flicka delar kupé med en stor rysk arbetare, mansgris och en riktig skitstövel och deras resa österut till Mongoliet.
 Vilka berättelser blir det inte med det resesällskapet!
På nattduksbordet vilar även Mannen utan ansikte av Masha Gessen en berättelse om Putins väg till makten i Ryssland. 
Putin - en sovjetledare second hand?
Både Masha Gessen och Rosa Liksom går dock utmärkt att läsa efter mörkrets inbrott och kan vara en passande uppvärmning innan man tar sig an Svetlana Aleksijevitj Tiden Second Hand. 

©Thommy Sjöberg

Labels: ,

Wednesday, October 07, 2015

Och vinnaren är...

I dag sammanträder Norra Ölands egen lilla speciella kommitté Mimmi, Thommy med Th och vår revolutionära katt Basse -  en jamare från Kista (Basil Luxemburg med historiska anor) och vi tippar fem Nobelpristagare.
Det blåser friskt på Norra Öland och när vi inte sammanträder så klipper Kistalight buskar av hassel, ask, siren, lind och taggiga nypon längs våra stenmurar. Fysiskt arbete, själen vädras ut och efter några timmars arbete känner du dig genomfrusen men mår ack så bra när du kommer in i stugvärmen.
I år hoppas vi på återigen på Joyce Carol Oates och tycker att hennes Blonde tillhör de stora amerikanska berättelserna, om Carol Oates har vi skrivit (Blonde Light - fourth of july)  förr.
Skulle inte det duga hoppas vi på Salmon Rushdie en stor magisk berättare som har modet att skriva kritiskt om det mesta men speciellt om fundamentalismen (Salman Rushdies Satansverser) .
En viktig röst i dagens värld.
Om inte Rushdie är mogen för Nobelpriset hoppas vi på en annan kritisk och framförallt resonerande röst från Mellanöstern och Israel.
Hans lilla skrift How to cure a fanatic rekommenderas till alla ungdomar och även vuxna som har en dragning till fanatism.
Amos Oz har vi rent av, nåja, träffat och  fått en signerad bok av.
- Shalom!
Och så har vi allas vår Bob som numera passar på att ge några konserter på Waterfront i början av oktober.
En tillfällighet?
Hur som helst Bobs storhet är odiskutabel men är det inte syntesen av musik och lyrik som är hans grej!
En sångbok med ett flöde av mästerverk!
Där Maestro Bob vispar med trollspöet eller snarare blåser i sin harmonica!
Voila!
Vi passar på att citera oss själva från tidigare funderingar kring Bob och Nobelpriset.
Från vår blogg Knocking´Light on Nobels Door!
Precis som den amerikanska akademin resonerade när de tidigare (2013) valde in honom som akademiledamot i American arts and letters.
Men visst har Bob skrivit prosa!
I  Chronicles mer om kreativitet än memoar!
- Ett litet mästerverk i sig!


Kanske är det ändå dags för några poeter?
 Sista ordet får vår revolutionära katt Basse Luxemburg!
 En jamare från Kista!
Han slår till med Dags för Les Murray  eller det vore  Nobel Kanon med Adonis 
Den senare skulle kunna representera moderniteten i den arabiska kulturen.
Men bästa tippare och redaktör det här blir sex förslag!
Visst...visst men vem har något emot sex (förslag)?


PS Blev inte en siffra rätt ovan!

Trots Basse vår katts trumpetstöt (som grand old cat har han något med stämbanden som får honom att låta som Miles Davis) när jag diskuterar Joyce Carol Oates med honom.

Nu valdes Svetlana Aleksijevitj - säkert ett mycket bra och viktigt val. En förnyare av det litterära reportaget och intervjun. En kvinna med stort mod, ett gott hjärta, seg uthållighet och med ett tålamod som bara en gammal överlevande sovjetmedborgare kan ha.
Grattis säger Kistalight som kommer att skynda till en gammaldags bokhandel för att köpa Tiden second hand som första bok att läsa av henne. En bok om den nya människan, homo sovjeticus, och hur det blev för henne, drömmen eller utopin, före och efter sovjetsystemet kollaps.

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

Sunday, October 04, 2015

Reality Machines Light

Rörelse, färg, form och oväntade kombinationer! Bild från Movement microscope film av Studio Olafur Eliasson Berlin - bilder Thommy Sjöberg

I veckan som var hamnade Kistalight på vernissage för vännerna och på Pressvisning av Verklighetsmaskiner/Reality Machines. Det handlar om Moderna Museets stora höstutställning med Olafur Eliasson.
Olafur Eliasson är en mångsidig gränsöverskridande konstnär som verkar i flera genrer som arkitektur, film, fotografi, installation, måleri och skulptur.
 Han har haft stora framgångar med offentliga projekt som Green river som genomfördes i Stockholm 2000 eller The weather project en installation på Tate Modern i London som sågs av 2 miljoner besökare. Vidare har Olafur Eliasson utsmyckat väggen till Harpa konserthall i Reykjavik och senast var han kreatör av Cirkelbroen i Köpenhamn.
När Olafur Eliasson presenterar utställningen för vännerna på Moderna poängterar han sin glädje över att han nu får vara en av de konstnärer som tillhör en stolt tradition av utställare på museet.
Han är en lättsam föreläsare som under pressvisningen guidar oss runt på utställningen. Under några år har han varit professor på Berlin University of the Arts och i dag är han professor på Fine Arts and Design i Addis Abeba.
Genom sitt praktiska sinnelag använder han vardagliga föremål i sin konst som vatten, sand, glas, strålkastare, en fläkt och plastfilm. En praktik som formats av hans samarbete med arkitekter, designers, konstnärer med inriktning på installationer, mimare, dansare och skapare av diverse publikationer i den egna studion i Berlin. En studio som är en mindre industrifastighet med ett nittiotal verksamma kreatörer.
Genom byggen av en praktikers konstverk med poetiska namn som Big Bang Fountain, Beauty - se ovan! Optiskt fenomen med vattendroppar där du kan be någon att ta ett skimrande porträtt av dig genom vattenskimret, The Seeing Space, The Moss Wall (organisk gobeläng av renlav byggt av många av Vännerna), Your Compound Daylight (ett sexkantigt kalejdoskop), Less Ego Wall (glasvägg med mer ironi än poesi), Who is afraid Yellow Flower Ball, I only see things when they move (mångfärgade rörliga mönster på väggarna - även här kan du ta en spännande rörlig selfie),
Your Condensation (Kluster, mycket vackert - av 321 sfärer av glas) The Sandstorm Park (golv med fin mycket fin sand, värsta Lyckesand, från taket rörlig slang som blåser likt värsta sandormen och bildar mönster) och Room for One Colour (se dig själv i naket gult sken och åldras några år).
Olafur Eliasson är inte bara konstnär utan också en utmärkt pedagog, lärare, med sina skapade föremål. Vi museibesökare blir delaktiga i verken och får öva vår perception genom ljus, skuggor, speglingar och färgspel.
Konstverken blir en sorts verklighetsmaskiner,  varför inte själsliga faxar (perception machines), som avbildar oss besökare (nyklippt Kistalight ovan som medskapande konstnär, selfie, i I only see things when they move) vilket förstärks i vår digitala kultur med våra smart och iPhones.
Utställningen Reality Machines producerar därför mängder av nya personliga verk på Instagram och bloggar.
Kistalight har problem med sin mobil men använder istället sin digitala kamera.
- När blev det förresten tillåtet att fotografera på museer?
Vi får inte glömma ArkDes medverkan i utställningen här finns färglabyrinten Seu Corpo da Obra (Your Body of Work) där Olafur Eliasson avslutar visningen av utställningen tillsammans med curatorn Matilda Olof-Ors.
Här kan man bokstavligen gå in i hans konstverk.
Utställningen säger han blir en process och en narration (berättelse)  i färg som fångar ditt sinne beroende på hur du väljer att kryssa fram i labyrinten.
Kistalight avslutar visningen med att se filmen Movement Microscope från Studio Olafur Eliasson i Berlin och vi undrar om man inte kan se Olafur och hans medarbetare lite som samma andas barn, själsliga kusiner, som de smart kreativa på Googles?
Där nyckelorden är att man ska vara nyfiken, gärna ifrågasättande, risktagande, inte vara rädd för att misslyckas, självstyrd, öppen kul och genuint kreativ.
Här toppat med estetisk kunnighet och konstnärlig utbildning och visst har Olafur Eliasson en entreprenör inom sig, åtminstone en egen producerad (hållbar utveckling för en bättre miljö) liten sollampa, som finns att köpa på utställningen.
Passande julklapp för alla klimatsmarta från utställningen Verklighetsmaskiner/Reality Machines.

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , , , ,

Thursday, October 01, 2015

Google från insidan...

Kistalight har läst Google från insidan av Eric Smith och Jonathan Rosenberg och roddar runt i Googles bildprogram för att hitta en tänkvärd bild för att illustrera vår läsupplevelse och hittar den fantasifulla bilden ovan från Bacon - a love story.  (Mat och smart bildblogg här med rubriken Google från insidan.)

Grabbar och tjejer!
Vad gör ni om om ni funderar över en fråga?
Frågar ni mamma eller pappa?
Eller!
Frågar ni Kistalight er gamle So-lärare?
Slår ni kanske upp i ett lexikon?
Vi googlar Thommy!
Vi googlar Thommy med Th också!

Kistalight har läst en insider om världens mesta hightech företag.
Ett företag som vet allt om oss åtminstone våra sökvägar på nätet!
En något självförhärligande skildring till att börja med innan berättelsen om Google sätter sig. Det handlar om de smart kreativa kunskapsarbetarna i du sköna nya värld och deras förmåga att utveckla tekniskt djup, affärskänsla kombinerat med kreativitet, ofta är de ingenjörer eller datavetare men behöver inte vara det.
Nyckelorden är att man ska vara nyfiken, gärna ifrågasättande, risktagande, inte vara rädd för att misslyckas, självstyrd, öppen kul och genuint kreativ.
Naturligtvis är det inte säkert att en googler har alla de här egenskaperna.
En smart kreativ är ofta konflikträdd till exempel!
Den viktigaste insikten är att de här personligheterna kan man hitta överallt på alla arbetsplatser.

Don´t be evil!
Googles mystiska devis får sin förklaring, en moralisk kompass för de anställda, som innebär att man ska våga ifrågasätta och diskutera varandras projekt men inte vara elak utan konstruktiv i sin kritik. Viktigt är att man uppnår en sorts consensus inom teamet i sina projekt. Vidare ska man ha kul på jobbet, inte Kul med stor bokstav, utan just kul i den vanliga arbetsdagen med bra stämning och god gemenskap, mer än att de anställda bjuds på spekulativa fester eller får delta i arrangerade jippon av överheten.
Strategin för Google kan vara att tekniska insikter kan vara värda att pröva utan stora marknadsundersökningar. Grejen är att ha kombinationer med underliggande kunskaper, inom underhållning till exempel, experter på berättande, framträdande, komponerande och skapande.
Öppenheten är normalvärdet för Google som företag, exemplet här är mobiloperatören Android som bygger på öppen källkod till skillnad från Apples slutna IOS.
Alltså är öppenheten viktig för Google och när det gäller mobiler ska operativsystemet Android fungera som plattform för att skalbarheten att gå från PC till mobiler ska kunna fungera i massupplaga när det gäller sökning.
En chefs viktigaste uppgift är att anställa talanger anser Eric Smith, passionerade människor använder inte gärna det uttrycket säger han, det sitter i hjärtat, de engagerar sig, smarta dras till smarta, och ett passionerat fritidsintresse bör vårdas och tas till vara för att det kan spilla över på nya gångbara projekt så viktigt för ett kunskaps och hightech företag, vidare anställ även kunskapstörstande medarbetare skriver Eric Smith sökandet efter kunskap, know-how,som är en del av talangens dna.
Viktig del för att hitta talangerna är att genomföra väl gjorda anställningsintervjuer. De bör vara högst 30 minuter med snabb feedback. En fråga kan vara att redogöra för sin roll i ett projekt.
Vad gjorde du rätt?
Vad gjorde du fel?
Andra råd är, fortbildning, åk utomlands och skriv reseskildringar, skaffa dig en coach, och repetera din egen hisspitch. En hisspitch, kort presentation på 30 sekunder som sammanfattar ditt eget personliga projekt på ett levande och kärnfullt sätt.
Stort utrymme får kapitlet innovation i boken!
Tänk stort!
Sätt upp nästan ouppnåeliga mål!
Google har en procent regel 70 - 20 - 10 enligt följande!
Arbeta sjuttio procent med kärnverksamheten, tjugo procent med kommande saker och tio procent med nya projekt.
En medarbetare på Google får dessutom använda tjugo procent av sin arbetstid till egna projekt. Något som har visat sig mycket fruktbart och gett upphov till en rad av fantastiska skapelser som Google now, Google News, rörelse på Google Maps, trehjulingen för gränder och gångvägar på streetviews, gmail plus Adwords och Jonathan Rosenbergs bästa tjugo procent (egen tid) blev projektet att alla föremål på Yad Vashem museet i Jerusalem skulle digitaliseras något som i sin tur ledde till att borde inte alla föremål på museer runt om i världen digitaliseras - Googles Open Gallery.
Bästa erfarenheten av, med, den egna tiden är att medarbetarna kan pröva något nytt och provar saker, man utvecklar och prövar färdigheter som man inte använder dagligen, kan hitta nya vägar för samarbete med kolleger och sammantaget blir de smart kreativa ännu smartare på high tech företaget Google.

PS Hittar inte tillbaka till bloggen ovan där jag lånat bilden men vid sökning hittar jag fram till Bacon a Love Story som är en amerikansk framgångsrik blogg som blivit bok och säljs via Amazon och andra förlag. Vår baconblogg ovan som förmedlar Google från insidan är att alla, nästan, är män som jobbar där, de är unga!
Inga chefer, nästan, är kvinnor och att maten på företaget inte är särskilt god!
På det mest öppna företaget av dem alla med den absoluta transparensen och den totala tilltron till Internets frihet  är det samtidigt ett ogenomträngligt hemlighetsmakeri kring parametrarna om hur Googles pageranking går till och hur all scanning av sökningarna hanteras.
Är inte detta en verksamhet som verkligen borde belysas frågar Kistalight som trots allt verkligen gillar Google och hellre scannad än stalkad.

Betyg för Google från insidan: Fem snabba sökningar av fem med Kistalight högt på pagerankingen!
 - Grabbar och tjejer på med Googleglasögonen bara!

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Labels: , ,