Sunday, July 31, 2011

Harry Potter på Norra Öland

Hjältarna i Harry Potter - på biopremiären?


- Säljer ni inte popcorn?
- Skräpar ner för mycket!
Men vi säljer godisbilar och läsk säger Harrieson från Färgladan som säljer och river biobiljetterna för kvällen.
Kistalight är på Centrumbion i Löttorp och ser sista Harry Potterfilmen!
- Harry Potter och dödsrelikerna.

 Nästan utsålt på biografen mer än 100 platser, mest förväntansfulla sommarlediga ungdomar, hälsade till och med på en elev från Spånga high som är på sommarviste på Norra Öland.
Vi bänkar oss i typ församlingsstolar med medhavda kuddar.

 Varmt till slut, påsarna till de sega bilarna prasslar, det klunkas läsk, någon Colaburk skramlar, den unga publiken kan sin Harry Potter, fnissar och kommer med insiktsfulla kommentarer vid rätt tillfälle.
 Påminner en hel del om slutstriderna i Sagan om ringen!

Klart att Harry Potter grejar det hela till slut!
– Förgör monstret!
- Även på Norra Öland!

- Andra bloggar från vår biosalong Kistalight går på bio
©Thommy Sjöberg

Tuesday, July 26, 2011

Nida eller Den Italienska blicken – Kistalight på Kuriska näset

Blåa blänk från Kuriska lagunen - utsikt från Thomas Manns sommarhus i Nida. Bild Thommy Sjöberg

 Sommarhuset som Mann lät bygga på Svärmorsberget (sic!) i norra delen av fiske och konstnärsbyn Nida på Kuriska näset efter att ha fått Nobelpriset 1929. Thomas Mann bodde här med sin familj somrarna 1930 – 1932 och här skrev han, essäer, brev, artiklar och romanen Josef och hans bröder. Efter 1933 och det nazistiska maktövertagandet i Tyskland hade familjen Mann inga möjligheter att återvända till Nida. Huset kom under Naziockupationen att tillhöra Herman Göring - efter andra världskriget tillhörde det rådsrepubliken Litauen. Genom uppoffringar från författaren Antanas Venclova räddades huset från att bli en ruin och 1967 restaurerades det som ett minnesbibliotek. Från 1995 är det ett museum, Thomas Mann kulturcenter, och här hålls återkommande seminarier och festivaler om litteratur, konst och musik.

Gott om tyska pensionärer, far runt som en värsta skolklass, när vi besöker Museet. Kistalight smyglyssnar på en kvinnlig guide från Lettland som berättar om Thomas Manns somrar på näset. Guiden, citerar, läser från ett föredrag (Mein Sommerhaus) som Thomas Mann höll för Rotary club i München 1931.

Gut, wir fuhren also fü einige Tage nach Nidden (Nida) auf der Kurischen Nehrung und waren so erfüllt von der Landschaft, dass wir beschlossen, dort Hütten zu bauen, wie es in der Bibel heisst. /_ _ _ / Der Eindrück war tief. Man findet einen erstaunlich südlichen Einschlag. Das Wasser des Haffs ist im Summer bei blauem Himmel tiefblau. Es wirkt wie Das Mittelmeer. Es giebt dort eine Kiefernart, Pinien ähnlich. Die weisse küste ist schön geschwungen, man könnte glauben in Nordafrika zu sein. Wir fassten einen Hügel am Haff ins Auge und begannen mit einem Bauplatz zu kokettieren. /_ _ _ /

 Hus blev det för familjen Manns räkning genom en arkitektfirma i Memels (Klaipedas) försorg - i dag omsorgsfullt renoverat. Vi frågar museivärdinnan om någon från den svenska akademin har besökt museet. Hon tror inte det men berättar att Günter Grass besökte museet 2001 efter att han fått Nobelpriset. Andra berömda besökare i Nida, under sovjettiden, var Jean Paul Sartre och Simon Beauvoir, som besökte näset under fem dagar 1965 och lät sig fotograferas av den store Litauiske fotografen Antanas Sutkus.

 I museet som är smakfullt renoverat finns i entrén en kassa, böcker och souvenirer till försäljning om Thomas Mann. På nedre planet finns även ett utställningsrum med en monter om Thomas Manns böcker och väggar med fotografier, brev och bilder. Det gamla vardagsrummet är konsert eller föreläsningssal och utanför huset finns en stor terrass med utsikt över Kuriska näset. Här samlar guiden de tyska turisterna. På övre planet finns Thomas Manns studio och där han satt och skrev. I dag används studion tillsammans med trapphuset för att ställa ut tavlor. Övriga rum är för privat bruk.

 Kuriska lagunens vattennivå ligger en halv meter högre än Östersjön berättar en svensktalande äldre herre vi träffar på museet. I slutet av somrarna brukar Östersjöns nivå komma ikapp. Kistalight pratar grundvatten, gammalt geografiintresse, med vår man och tycker sig uppfatta att det finns fina grundvattenströmmar i näsets moränryggar. Möjligen är det så att vattnet fylls på från Kuriska sjön. Vår man, gift med en svenska, sätter Thomas Manns kulturella gärning på näset i sin rätta kontext.

- Han var trots allt bara här under tre somrar och det utgör en liten del av Thomas Manns litterära gärning säger han.

 Kistalight drar ner sin vita kepsskärm försöker fånga horisonten över Kuriska sjön och är absolut övertygad om att det finns ett speciellt ljus här. Man kan ana det ned mot Zelenogradsk på ryska sidan av näset, som för övrigt är vänort med Borgholm, och bort mot Nemunas delta på Litauens kust. Neumas skulle kunna upplevas som världens ände, fågelparadis, och en plats där floden svämmar över på somrarna och där deltat avvattnas i Kuriska sjön.
 Kunde vi teckna skulle vi försöka fånga stämningen med vår penna och teckna piren, de kilometerlånga strandpromenaderna, de söta slanka flickorna, blonda, mörka, såväl som brunetter som alla tycks ha hästsvans, vara moderiktigt klädda och skjuter på barnvagnar med små hjul. Nida är de unga välbärgade balternas familje- och semesterparadis, ett Båstad eller Bjärehalvön på Kuriska näset i Litauen.

I hamnen finns några få segelbåtar, ett antal utflyktsfärjor, någon yacht och ett stort café, Saskaita, där vi intar en sen lunch med potatisplättar, gräddfil, kolsyrat mineralvatten och favoritölen Svyturys Baltas med citronskiva på kanten. Citronen som får ölet att stilla sjuda om man låter skivan sjunka som en ubåt. Smakar lite som belgiska Leffe blond. Bild Thommy Sjöberg

 På hamncaféet råder en tillbaka lutad stämning, Kuriska sjön andas melankoli - ingen badar där men det finns ännu fisk och sjöfågel i den sedan sovjettiden förgiftade sjön. I bakgrunden från caféets högtalare hörs , Cesaria Evoras sorgsna kärlekssånger, Vos D` amor en sorts fados från Kap Verde öarna. Ingen skrällig musik eller storbildskärmar med skräniga fotbollsmatcher på Nidas caféer. Man kan tro att det har utgått order från högre ort att här gäller soft musik som ska ackompanjera Kuriska sjöns blåa blänk och stilla sötvattenljus.

 Vi diskuterar den moderna romanen på caféet. Tveklöst tillhör Thomas Mann modernismen inom romankonsten, highbrow, välstrukturerad och organiserad i sitt skrivande, kylig iakttagare från Lübecks högre borgerskap (övre medelklass), stor familj fru och sex barn, påminner en del om Albert Speer i sin kyla tycker Kistalight även om Mann var motståndare till nazismen.
- Han är en pedofil tycker min dotter Evelina som läst Döden i Venedig om den åldrande tonsättaren – var det Wagner som var förebilden, som blir avståndsförälskad i en yngling på stranden i Venedig när pesten härjar i staden.
 Hur som helst var Thomas Mann tidigt ute med moderna teman i sitt berättande och efter Buddenbrok och Nobelpriset 1929, landsflykten och kampen mot Nazityskland radikaliserades hans berättarformer. Han blev amerikansk medborgare och efter andra världskriget kom moderna verk som romanerna Dr Faustus och Felix Krull.

Barnen Mann valde alla intellektuella yrken, både äldsta dottern Erika och äldsta sonen Klaus hade konstnärliga framgångar hon som skådespelerska och Klaus som skribent och författare. Klaus Mann skrev en uppmärksammad roman, Mefisto, om en känd tysk skådespelare som valde karriären i Nazityskland - före motståndet, en roman som har filmats av den skicklige ungerske regissören Istvan Szabo. Det var inte okomplicerat för de äldsta barnen Mann att stå i skuggan av sin berömda far, hans kyliga intellekt och kanske hans förtärande skapande. De yngre tycks ha klarat sig bättre känslomässigt och blev både professorer, musiker och journalister. I dag finns det barnbarn som är professorer och leder seminarier och håller föreläsningar på Thomas Manns kulturcenter i Nida.

Kistalight som vurmar för moderniteten i både konst, litteratur och samhällsliv funderar hur Mann står sig mot de andra giganterna inom den moderna romanen.
 Varför rangordna säger vi på Kistalight men nog känns både Joyce, Kafka, Proust, Faulkner och varför inte Virginia Wolf som ett passande sällskap, team, för Thomas Mann.

- Fantasi! - Tänk om man kunde samla dessa själar och briljanta hjärnor kring ett cafébord här i Nida hamn och diskutera hur det egentligen gick till när de skrev sina mästerverk.
- Vad behövs för att kunna skapa?
- Ljuset över Kuriska sjön inspirerar och skärper sinnena!
- Ett under - samma vita papper för oss alla!

Thomas Mann said: Arbetsrum där man inte får störas plus möjlighet till en eftermiddagslur
Virginia Wolf said: Ett eget rum
Marcel Proust said: Ett rum klätt med korkek plus lätta leveranser av caffe latte
James Joyce said: En ny miljö, Trieste - Att rumla på stan och obetalda räkningar
Frans Kafka said: TBC
William Faulkner said: En totalt oförstående omgivning

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset  Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg 

Tuesday, July 19, 2011

Från Smiltyne till Nida - Kistalight på Kuriska näset

Lunch i Juodkranté – skinkfyllda Crepes med mild vitsås i dill som sköljs ned med mineralvatten och det goda inhemska ölet Svyturys på en Villa Ville Kulla restaurang nära strandpromenaden vid Kuriska sjön. Glada miner på Kistalights redaktion – Love. Påminner om en viss förläggare? Bild Thommy Sjöberg

Från Smiltyne till Nida

 Massor av cyklister på färjan mellan Klaipeda och Smiltyne, faktiskt även ett gäng ekiperade hojare a la Giro d´-Italia, annars ska det visa sig är cyklingen en aning laidback, man tar det lugnt längs näsets cykelbanor – utflykten, naturen, badet och pickningen är vad som gäller. Fin cykling längs dynerna, tallbarrsdoft från hederna, fågelkvitter a la norra Öland, svallet från Östersjön – vi klämmer en av näsets högsta höjder (bergpass) två gånger, Witches hill med Hells gate, utan att stanna till på väg mot lunchen i Juodkranté.
 Kistalight som stundom har entreprenörsdrömmar funderar på om det skulle gå att ordna resepaket med cykling på Kuriska näset. Vi har läst i lokalpressen i Blekinge om ett gäng pensionerade damer från Karlskrona som övar och motionerar för en tur på näset. Svaga länken i en sådan tur är absolut sträckan (cyklingen) i Klaipeda mellan ankomstpiren och färjeturen till näset. En tur på ungefär en mil genom hamnområde, förort och gamla Stan.
Skulle också kunna gå att arrangera som ett upplevelsekitt a la öst noir. Varför inte kontakta ryssen i plåtskjulet med byrackan.
  • Du jag har ett gäng tjejer, panschisar, som ska cykla till näset. Vi ringer när vi är på väg att passera dig. Släpp byrackan när vi kommer men se till att du har en lång lina! Kan ge damerna en lite kittlande upplevelse. Du din jycke kan få en äkta falukorvsring när vi passerat och vi bjussar dig på en kurs, ritningar, om hur man bygger en stuga av skär tomtebolycka – kallas i Sverige för Friggebod.
  • På färjan mellan Klaipeda och Smiltyné kan damerna få pröva den lilla bogserbåten Sloop John B som kompletterar färjan. Skepparen bjuder på en hel show när han bjuder in passagerare till sin tur. Skrällig högtalare med litauiska utrop, siren a la Bobs highway 61 som han då och då drar i inför sin förmodade avgång (går först när båten är fullsatt), bedagad storbystad blondin som tar emot betalningen och gråhårig herre som värvar passagerare på kajen. Slupen pilar av och an över sundet under dagen. Undrar hur många turer det blir på en dag?
  • Naturligtvis ska damerna ta ett dopp under cykelturen. Stränderna är uppdelade i dam och herrstränder, blandat både damer, herrar och barn och nudister ingen uppdelning mellan könen där, långa partier av stränderna (dynerna) är också förbjudna att beträda allt för att skydda djur, växtliv och den känsliga sandflykten.
  • Nog med entreprenörsdrömmar, lämnar pensionerade damer därhän, avslutande cyklingen ned mot Nida bjuder på trolska ljusa furuhedar, ängar, dyner med tät beklädd bergspinje, blåa blänk från Kuriska sjön och strandväxten blåeld toppat med dynen Vecekrugo med pinjeskog.
To be continued

Några fakta Kuriska näset

      
Karta från Wikipedia - Kuriska näset är ett världsarv sedan år 2000. An outstanding example of a traditional human settlement, land-use, or sea-use which is representative of a culture [...], or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change. Källa UNESCO

Kuriska näset (Kuršių nerija eller Куршская коса) är en 98 km lång, smal sandtunga som skiljer Kuriska sjön, lagun av sötvatten, från Östersjön. Den södra delen ligger i Kaliningrad och tillhör Ryssland medan den norra delen kallas Neringa och tillhör Litauen. Bild Thommy Sjöberg

Kuriska näset formades för 5 000 år sedan. Grunden är de moränryggar som bildades efter Inlandsisens avsmältning. Vindar, hav och stormar bidrog sedan med sand som kunde forma näset ovan havsnivå.

Sanddyner nära Avino hill - Sol vind och vatten som en del av processen som formar näsets kustlinje. Det måste finnas en dynamisk balans mellan förflyttning av sand och deposition - ungefär att sanden blir kvar för att inte landskapet ska erodera. Bild Thommy Sjöberg

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Litauen Andra bloggar om sommarplågor, Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg

Thursday, July 14, 2011

Fotboll på Norra Öland

Borde vara en bild på Lotta Schelin här – fotboll och kyssar får duga så länge!

Igår - Kistalight gör som resten av svenska befolkningen bänkar sig framför teven för att se våra svenska tjejer spela sig till final.

Börjar fint med … mål.
Wow för Sverige!
Sedan händer något med teven!
Rullande text med meddelande från Västerviks sändare!
Något med exite!
Kistalight är inte på hugget!
Gäller att trycka på powerknappen och sedan ok!
In kommer istället Leif G W Persson!
– Spännande!
Men vem fan vill sitta och titta på honom när Sveriges damer håller på att spela sig till VM-final.
Sedan är det så att säga kört!
När vi får in radiosändningarna så står det 1-1 och de pigga tekniska, välorganiserade japanskorna har redan tagit över matchen.
– Kanske är det helt enkelt större vinnarglöd som gäller för de nätta, nåja, små japanskorna.

Frugan är nöjd för då funkar det att se Tudors på ettan.
Makterna!?


PS Fixade sig ändå till slut!
Ingen skam att förlora mot VM-turneringens bästa lag Japan
och fixa ett hedervärt brons i matchen mot Frankrike.


Detta firar vi med en bild på Lotta Schelin säger Kistalight som numera inte bara är ett stort fan av damtennis utan lägger till de svenska damerna i fotboll!

Andra bloggar om fotboll Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om Norra Öland
© Thommy Sjöberg

Tuesday, July 12, 2011

Curonian spit – Kuriska näset – Haiku Light

Två förrymda häxor från Witches hill (Raganos kallnas)? – Juodkranté strandpromenad vid Kuriska sjön Bild Thommy Sjöberg

Kursiu nerija

På andra sidan
Bris nordväst, inte kuling
Sommarlovsvindar

             *

Den öppna gränsen
2 gånger Häxornas kulle
Lagunens spegel

            *

På Svärmorsberget
Italienska blicken
Stege mot himlen

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om Haiku Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg

Sunday, July 10, 2011

Curonian spit - Kursiu nerija - Kuriska näset Light

Stairways to heaven – Kistalight på trappan upp emot en av Kuriska näsets nordliga dyner. Baltikum! Vad finns på andra sidan?
 Kistalight har alltid undrat på somrarna - när vi badar, solar och ligger och kisar mot horisonten i Bödabuktens blåa böljor på Norra Öland. Bild Love Sjöberg/ Kistalight

Like to go by bike

 Östeuropa noir när vi angör hamnen i Klaipeda. Igår framåt natten slagsmål i baren, rallarsvingar, fight mellan chaffisar, blixtsnabbt ingripande av båtens säkerhetsofficer som handklovar en av kombattanterna.
 Klart vi blir fundersamma där vi sitter med våra öl bjudna av en rörlig Chalmerteknolog som är på odyssé i Baltikum med sin japanska hoj och som bokar sina övernattningar via internet i ett system där man sover på soffan hemma hos folk.
 I dag gasande långtradare på nedre däck där vi står med våra cyklar, grå betong och rostiga kranar längs kajerna och vi missar en del av cykelleden. Blir lång tur längs routen för den tunga trafiken istället för Kistalight som är på väg mot Kuriska näset och på cykeltur i Litauen.

Får sällskap av en skällande byracka när vi passerar över järnvägsbron upp på den långsträckta avenyn Taikos Prospektas som sträcker sig in mot Klaipedas centrum och turfärjan till Smiltyne vid Gamla kastellet.
- Det gäller att hoja på, hoppas väskorna sitter som de ska, tänker vi när vi märker att byrackan inte är kopplad. Byrackan hör hemma i ett läger av plåtskjul i utkanten av hamnområdet med gamla förråd, vildvuxna träd, buskar och slänter som får campen av husvagnar på Solvalla i Stockholm att framstå som en oas av svensk Tomtebolycka.

Fin cykling sedan längs avenyn (på cykelleden där) i ett söndagsstilla Klaipeda, genom 1970/80-tals byggda kvarter a la kommunprogram med okej förortsdesign på fasader. Vi passerar köpcentra - Akropolis, folk med metspön och lediga som rastar sina hundar, svenska banker som SEB och Swedbank, kyrkor – The Church of the New Apostels. Kyrkan var en viktig faktor för många Litauer på väg mot självständighet från forna Sovjet.

Nordvästlig vind - bris men inte kuling! Säkert svinkallt i vattnet men okej med solbad i lä. - Tänker vi på väg med färjan över lagunen till Smiltyne på Kuriska näset?
 Andra bloggar om Litauen
 Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor  Andra bloggar om Kuriska näset
©Thommy Sjöberg