Monday, April 25, 2011

Kistalight på spaning... once around

Kistalight på spaning Söders höjder bland deckare, flanörer, endorfinkickare, modernister och en och annan igelkott. Kistalight mer litterär än du tror! Bild Fru Evelina O (Kistalight)

 Kistalight har ägnat påskhelgen åt att bedöma en del elevarbeten, spelat en tennismatch i KM i vår tennisklubb. Krattat löv, klippt buskar, spikat upp fågelholkar, solat och cyklat, umgåtts med vänner på Norra Öland och kopplat av från både blogg och Facebook. Men nu är det dags för lite reklam för senaste boken och lägga en länk i vår bloggroll!

Kistalight på spaning...

Vad gör du?
Rättar och bedömer elevarbeten!
Vad lyssnar du på?
Morrissey!
Vem är det?
Depressed typ!
Sjunger en sång som handlar om en kille som står och väntar på en dubbeldäckare i London och är så kär att han inte tycker att det gör någonting om han och hans tjej blir kraschade (mosade) av denna buss. Fri tolkning av There is a light that never goes out.
Morrissey som vi lyssnade på under en eftermiddag i Moderna Museets trädgård i augusti i slutet av sommarlovet  när vi satt och fikade och åt trendriktiga mackor och tjejerna på fiket spelade Morrissey live at Earl court!
Lite dämpat, depressed från caféets högtalare med liksom lite ångest i luften - inför det nya läsåret!

Har förstått att Morrisseys texterna är mer litterära än man tror (hör) vid första lyssningen. Finns flera kända covers av There is a light... Noel Gallagher till exempel men här lyssnar vi på Morrisey!
Tur att det finns alternativa vägar för både artister och skribenter som söker sin väg!
There is a light!
Kistalight!

Just for fun!
Årets tema är Kistalight på spaning… bland deckare, flanörer och en annan och annan igelkott.
 Varför ge ut en bok om böcker?
 Pretentiöst!
Är det inte något bara för de stora drakarna?

Vi gör ett försök – kanske ett sätt att skärpa sig.
- Se hur texterna fungerar i ett sammanhang.
Ungefär som en lärare som bjuder in sina kolleger till sin lektion.
För att få se sig själv med andras ögon.
Lite snits på kompositionen och flyt med orden det får läsarna avgöra.
 En bok kan du bära med dig klar blir den först när den får sina läsare.
Säg mig vad du läser ...

Kistalight på Spaning
- Blev någoth fel på omslaget - Oh Thommy!
Fler böcker av Thommy Sjöberg
Böcker att låna från Kistalight finns på biblioteken i Kista, Tensta, Spånga och Rinkeby.
Är du en djuping eller student som har vägarna förbi  KB, Kungliga biblioteket, Uppsala, Lund eller Stockholms universitetsbibliotek så finns böckerna att låna där!
Publicerad: 2010
Pris: 140 kr
Genre: essä
Språk: svenska
Sidantal: 66
Format: 12x200 mm
Utförande: limbunden
ISBN: 978-91-633-7945-1
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om lokala författare
Andra bloggar om litteratur
Andra bloggar om Söder
©Thommy Sjöberg

Sunday, April 17, 2011

Kistalights - biosalong

Belmondo och Anna Karina - kärleksparet i Pierrot le fou - Bild från filmen.

I dag något om Kistalights biovanor - i ungdomen så där under sent 1960 och tidigt 70-tal så älskade vi den franska vågen och speciellt Jean Luc Godard! Vi gillade hans berättarstil med uppbrutna former, den dramatiska berättarösten som när som helst kunde bryta in, musikinslagen och den fragmentariska storystilen lite a la serieteckning - så kunde man också berätta.
 Naturligtvis svärmade vi i biomörkret för Anna Karina en riktig fransyska, mademoiselle, om hon än kom från Danmark. Klart vi såg de andra stora regissörerna från Franska vågen, Chabrol, Truffaut, Rohmer  och deras filmer. Vi prenummererade på filmtidskriften Chaplin såg alla de filmer man skulle se (massor av bra film) och var medlemmar i filmklubben på Stockholms Filmhus.


Biosalong a la Kistalight
Eftersom vi låter lusten och infallen styra när vi skriver och levererar våra bloggar på Kistalight upptäcker vi att de två senaste är från filmens värld - nåja de har visats i skolan. Dagens uppgift blir att samla några filmtexter från åren som bloggare för att se om det finns ett tema kanske rent av en röd tråd. Vi kör i kronologisk ordning!
 - Hej och hå!

Humanitet  - Gilber Grape av Lasse Hallström men också något om skolans läroplaner
Tyst kunskap  - Att vara och ha fransk dokumentär om skollärare i mindre by på landsorten regisserad av Nicolas Philibert
No direction home - Dokumentär - en film av Martin Scorsese om Bob Dylans sextiotal fram till motorcykelolyckan.
Ondskan - Filmatisering av Jan Guillos roman av Mikael Håfström.
Sandor slash Ida - Filmatisering av Sara Kadefors Augustprisbelönade bok Sandor slash Ida - regissör Henrik Georgson.
Om konsten att flyga till Kabul - Film och konstinstallation av den danska konstnärinnan Simone Aaberg om en spännande flygresa i en liten Piper från Danmark till Kabul och Afghanistan.
Five easy pieces - film om uppbrotten från 1960-talet eller är det bara en film om fem lätta musikstycken av Bob Rafaelson.
Darling - Kistalight upptäcker att han har en gammal elev, Michelle Meadow, som blivit filmstjärna - klart vi skriver en bit om detta. Bra film med en fin Stockholmston av Johan Kling.
I´m not there - Massor av skådisar som gestaltar Bob Dylans olika faser i livet och som artist, bättre än Dylan själv skulle ha gjort, speciellt sevärd är Cate Blanchetts tolkning av rockpoeten Judy. Fantasifull och sevärd film av Todd Haynes som använder alla berättargreppen från 60-talet. Det är lite drömskt a la Fellini, där svävar beatlesfilmaren Richard Lester ande och franska vågens fragmentariska berättargrep och massor av bra musik med kongeniala covers av Dylan.
Don´t stop - Genial final på världens bästa TV-serie! Succéserien Sopranos skapad avDavid Chase som är en amerikansk tv-producent, manusförfattare och regissör.
Rolling thunder - Film om en surrealistisk rockturné av Bob Dylan. Massor av bra musik - mindre lyckad film mest för de verkliga Dylanfansen.
Broder Daniel forever  både en och två gånger - lyhörd och poetisk dokumentär om Broder Daniels sista konsert på Way out west - se trailer!
Entre les murs - Vinnare av Cannes guldpalm - Skolfiction skapad av läraren François Bégaudeau - en favorit hos Kistalight.
Undergången eller kapitulation utan villkor - Bra film om Nazirikets sista dagar efter Traudl Junges självbiografi I Hitlers tjänst.
Mitt liv som hund - Lasse Hallströms bästa svenska film - en modern klassiker!

 - Det börjar som det slutar med en film av Lasse Hallström. Sedan är det upp till alla läsare och filmälskare om de ser något tema eller röd tråd i Kistalights biosalong.
- Väl mött på bio!

Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om Spånga high
Andra bloggar om skolan
Andra bloggar om film

©Thommy Sjöberg

Monday, April 11, 2011

Mitt liv som hund - Light


Jag tänker på den där killen som hade varit på matiné och sett "Tarzan i lagunen". Han tog en starkströmsledning som lian å damp direkt. Man ska inte tro man är Tarzan. (Ingemar i Mitt liv som hund.) Bilder från filmen - Kistalight fortsätter sin filmserie.

 Nästan varje läsår ser vi Lasse Hallströms fina film Mitt liv som hund med våra sjuor – passar bra i So eller när det är temavecka. Mitt liv som hund som fann sin egen väg till den internationella publiken. Filmen blev kult i USA, Oscarnominerad och en av Michael Jacksons favoritfilmer och filmen fick priser, Guldbaggar och Golden Globe Award och credd från kulturetablissemanget.
 Vilket ledde till en internationell karriär för Lasse Hallström. Vi tycker att det är en av Lasses bästa filmer och absolut en klassiker i svensk modern filmhistoria.
 Lasse Hallström tar med sig sin lyhörda känsla från sina Bullerbyfilmer när det gäller att skildra barn och ungdomar på väg att bli tonåringar. 
- I mitt liv som hund får  han kollektivskildringarna att lyfta till nya nivåer.
I filmen, sent 50-tal, skildrar han ett Sverige på uppgång, än lever landsbygden och våra små bruksorter och barnen har ännu inte fått en organiserad och curlad fritid.  
 Vi får en världsmästare i boxning, arrangerar fotbolls-VM - går till final mot brassarna och ryssarna skickar en sputnik runt jorden. Ett folkhem som ändå i berättelsen om pojken Ingemar har sina revor och rispor. TBC är ännu en dödlig sjukdom som drabbar och det fanns även då frånvarande föräldrar.
Kistalight gillar tonen i filmen och det återkommande ledmotivet.
 - Det kunde ha varit värre!
- En vuxenvärldens det gäller att gilla läget!
Ingemar som är på väg att bli tonåring samtidigt som hans mamma är svårt sjuk skapar sig en strategi i tillvaron, ett förhållningssätt, med godmodig humor och stora ögon får vi följa hans tillvaro under ett år i glasbruksorten Åfors. Växlingen av årstiderna får bilda ramen för filmen under det år då han förlorar sin mamma.
Ledmotivet Det kunde ha varit värre varieras i en rad exempel och det vimlar av tidsmarkörer i de små episoderna som Lasse Hallström berättar.
- VM-fighten mellan Ingo och Floyd - en av barnens favoritlekar, Sveriges och Kurre Hamrins 3-1 mål på VästTyskland i ett radioreferat från Ullevi under fotbollsVM, Little Gehrards Bueno Sera snurrar på skivtallriken när det är klassfest och som ett ledmotiv i sig Povel Ramels Far jag kan inte få upp min kokosnöt som Ingemars morbror ständigt spelar.
  I Lasse Hallströms bildberättande döljer sig både starka och svulstiga känslor, tåget på väg vid besöken hos den sjuka mamman, bad i isvak för knäppe Fransson när vintern går mot vår och så finns det en festlig diskussion om vad det är som är konst i det häftiga meningsutbytet mellan glasbrukets mäster och den luftige konstnären som ska ge glasproduktionen en artistisk prägel.
Brukets konstnär har även ett eget Erosprojekt där Ingemar, som är intresserad av teckning, får agera förkläde åt en mycket gullig blondin som står modell för verket.
Projektet som blir ett äventyr slutar lyckligt för Ingemars del och han får se allt men för konstnären får man nog se hans verk som ett misslyckande i karriären och hans skapelse står sig slätt i förhållande till en mer funktionell brukskonst.
Filmen får ett övertydligt terapeutisk slut vilket känns onödigt påklistrat - filmen fungerar så väl ändå med sin empatiska känsla för både Ingemar och de andra i kollektivet.
- Ok ändå med tanke på pojken Ingemars övergivenhet och ömtålighet!
Betyg: Fem Det kunde ha varit värre av fem och Lasse Hallström hade nog kunnat vara, bli, en utmärkt lärare för högstadiekids. Han som har en sån fin känsla för vad som rör sig inom unga sinnen och som har en sån säker blick för gruppdynamik eller ännu bättre han kanske kunde ha blivit rektor driftig och duktig som han är att på att både leda, coacha och organisera ett gäng av unga och entusiastiska medarbetare.
- Nåja!
 - Det kunde ha varit värre!
- Nu är Lasse en av Sveriges finaste filmare istället!
PS  Kistalight som filmvisare borde naturligtvis avsluta sin essä med en klok fråga om filmen!
- Varför frågar vi har filmen fått titeln Mitt liv som hund?
Tänk på ett av de återkommande ledmotiven när Ingemar berättar om rymdhunden Lajka!
- Vad var det som kunde ha varit värre?
Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om Spånga high
Andra bloggar om skolan
©Thommy Sjöberg

Monday, April 04, 2011

Undergången eller Kapitulation utan villkor

Fågelkvitter och cykeltur - livet går vidare! Här den fiktiva slutscenen i Undergången om nazismens sista dagar i Berlin. Filmens berättarröst (öga - Traudl) cyklar från ett Berlin i ruiner tillsammans med en överlevande pojksoldat. Bild från Der Untergang

Kistalight har sett på filmen Undergången tillsammans med niorna på Spånga high i förra veckan.
 "Mobbing eller kränkning är två gigantiska gissel för vår tid. Två av 1900-talets statsbärande ideologier nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjet sysslade med mobbing som instrument för att genomföra sin politik och för att upprätthålla sin makt. Den ena nyttjade rasideologi och den andra kommunism för att utöva förtryck. Två rörelser med i grunden sekteristiska drag begick grymheter som det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå med mänskliga ögon. Kanske ska de ses just i ljuset av en sekterism som upphöjts till statsbärande ondska för att kunna förstås. Etablera sig kunde de göra i kraft av dåliga tider och svaga demokratier." - Citat från Kistalight!
  I filmen Undergången kan man ta del av nazismens politiska, militära och känslomässiga bankrutt i slutstriderna om  Berlin i slutskedet av andra världskriget: De ledande nazisterna har en oförmåga att ta in vad som händer, en brist på empati och det råder en verklighetsflykt inför framtiden i  vardagslivet kring bunkern bakom riksdagshuset.
- Innan sovjettrupperna slutligen tagit över Berlin.
 Skildringarna  bygger på Joachim Fests bok Undergången och Hitlers sekreterare Traudl Junges självbiografiska bok I Hitlers tjänst. En annan läsvärd bok i samma genre är Berlin Slutstriden 1945 av Antony Beevor. I Beevors bok berättas också om vad som hände de första månaderna efter tyskarnas kapitulation i Berlin - ingen uppbygglig läsning! En annan lite äldre bok om de här månaderna är Cornelius Ryans Slaget om Berlin då mer sett ur de allierades synvinkel. Ryans bok om Berlin finns allt som oftast på de årliga bokreorna där Kistalight har passat på att köpa ett ex.

- Genom filmen går, ljuder, ett tema om kapitulation!
- Men hur?
- Flykt, med villkor, utan villkor eller med kamp?
Andra frågor att fundera över är förstås filmens titel Undergången?
- Och hur blir den slutgiltiga kapitulationen?
- Vem är egentligen filmens huvudperson - vem berättar - hur är berättarperspektivet?
- Olika personligheter som skymtar förbi i handlingen, nazister och militärer?
- Intar de olika ståndpunkter eller hållning - hur förhåller de sig till verkligheten?
- Bristande verklighetsuppfattning - kan det också ses som en inkompetens, en oförmåga att leda, organisera och styra - här ett rike på väg mot kollaps?
- Några ledande nazipersonligheter skriver testamente!
- För vem?
- Finns det någon gemensam ton i dem?
- Är tonen försonande och generös?
- Hur lyder budskapen i de olika testamentena?
- Ge några konkreta exempel på bristande verklighetsuppfattning hos ledande nazister!
Utanför bunkern pågår slutstriderna. Ge några realistiska exempel på det! Här dekoreras också soldater, osannolikt, i kvartersstriderna! Vilka är det som dekoreras?
Några av soldaterna kan absolut inte tänka sig att ge upp trots Hitlers död. Varför? Vilket vapenslag tillhör dom?
Skådespelaren Bruno Ganz tolkning av Hitler har väckt debatt i Tyskland, för att Hitler visats för mänsklig, men han har också fått beröm för sin förmåga till en sammansatt gestaltning av Hitler. Kistalight som kring åren när undergången hade premiär 2004 hörde en intervju med Bruno Ganz,  minns en av de få ljudtaper som finns kvar av Hitler när han talar i normal samtalston (inte de vanliga skrikiga propagandatalen). Ett band som SR spelade upp i samband med programmet - fascinerande i sig! Hur som helst har Bruno Ganz använt det bandet även för att ge Hitlers röst en ton med österrikisk dialekt.
- Finns det någon fördel med att ge Hitlergestalten mer mänskliga drag?
- Är det lättare att förstå ondskan då?
- Ett av filmens allra tydligaste exempel på de ledande nazisternas destruktiva drag av sekt och undergång är familjen Goebbels öde. Vad gör dom?
Filmen börjar och slutar med två dokumentära inslag - en intervju med Hitlers sekreterare Traudl som gammal. Där hon berättar om sin minnesbok i Hitlers tjänst och hur hon trots allt kunde känna sorg och skuld. Hon ger exempel genom att jämföra sig med Sophie Scholl som var lika gammal och från samma stad som Traudl men som valde en aktiv kamp mot Hitler.
- Vad vinner filmen på att börja och sluta dokumentärt?
Själva spelfilmen slutar med att Traudl och hennes pojksoldat hittar en övergiven cykel bland rasmassorna innan de cyklande lämnar ett i grunden slaget och besegrat Berlin.
- Vad vill regissören visa med det?
Kistalight som gillar slutet av filmen ger Undergången betyget Fem upphittade cyklar av fem.
   - Se även ibland kommunicerar diktatorer över tiden och med goda råd tack vare youtube!

Andra bloggar om Kista
Andra bloggar om Spånga high
Andra bloggar om nazismen
©Thommy Sjöberg