Sunday, May 31, 2009

Clay Ketter - Kistalight på Moderna

Poolside motel Clay Ketter - liknande version finns på Modernas aktuella utställning. Bild Thommy Sjöberg - från utställning Brändtröm & Stene

Flera generationer kring restaurangbordet, livat och glatt, amerikanska idiom blandas med svenska, pastrami a la New York med pepparrotsvisp och rödvin. Kistalight upptäcker att vi delar bord med Clay Ketters sällskap, flera generationer, vid Vännernas meny.
I veckan som var - Kistalight på vernissage på Moderna med Clay Ketter.
Sippar primevine, antecknar och lyssnar på Lars Nittve och utställningens curator Magnus af Petersen som ger en introduktion till Clay Ketters konstnärsskap. Det är en retrospektiv utställning. Brytpunkten går mellan arbete, här hantverk, och konst säger Nittve. Det gäller att förnimma och se.
That´s it!
Lär Clay Ketter ha sagt 1993 när han skapat ett av utställningens minsta verk som finns på den stora väggen. Verket är inledningen till en serie wall-paintings där Ketter skapat konstverk av typ gipsskivor som har spacklade skarvar och spikhål. Ett seende på hantverk som vore det konst. Kistalight känner sig familjär med verken både från ungdomens målarjobb och genom förra sommarens modernisering av sommarverandan då vi både spacklade skarvar, spikhål och la glasfiberremor i skarvarna. Saknar faktiskt de senare hos Ketter. Känslan för material finns så klart där och växer och blir till något större. En stram berättelse om hantverk, konst och kanske modernism.
I sina trace paintings visar Clay Ketter upp en fantastisk palett. Det är en svit med komponerade verk byggda på plats, spacklade och målade, övermålade partier och rester av
eluttag och kakelplattor och i något fall en platta som brunnit - kvar är bara spåren av människan. Fram träder en civilisationskritiker (människan och rädslan) med en cool återhållen humor där arkitekturen är som ett gipshål.
Några av utställningens höjdpunkter är Poolside Motel och en vertikalt fotograferad pool från serien Gulf Coast Slabs.
Kistalight citerar sig själva från tidigare artikel om Clay Ketter (Coastal 2008 - Brändström).
- Kan inte sägas bättre!
"Här ställer Clay Ketter ut målningar och fotografier från Gulfkusten, i Mississippi. Ketter har dokumenterat spåren efter monsterorkanen Katrinas framfart 2005. Motiven är husgrunder och sektioner av dockhus som ges illusionen av att vara dränkta i vatten. Materialet är masonit, plywood, färg, sand, pinje och furu, kåda, polyester och sic leksaker.
Ketter som är amerikan, född i Maine 1961, bor och arbetar numera i Uppåkra i södra Sverige, har ett förflutet som hantverkare (snickare och målare) något vi gillar skarpt på Kistalight.
Målningarna får en särskild poetisk lyster, en minimalistisk poesi av vad som blev kvar; arkeologiska dokumet av husgrunder, kakel, rör, gamla ledningar, betongrester och fragment av husväggar. Formatet är av modell större förutom serierna med fotografier. Fotograferingarna av husgrunderna har gjorts med storbildskamera från byggkranar upp till 40 meters höjd. Vilket medför möjlighet att fota absolut vågrätt som blir en del av den lyriska lystern och estetiken kring verken."
Frågar Clay Ketter på utställningen om varför den absolut symmetriska avbildningen?
Går bra att tala svenska säger Ketter.
Kistalight blir ärligt talad inte riktigt klok på svaret, antingen beror det på vernissagens Primevine, eller bara dålig fokus, men delvis bekräftas resonemanget ovan, en målerifilosofisk hållning och vi får återkomma med frågan när tillfälle gives eller när vi läser vår beställda utställningskatalog om Clay Ketter.
Klart är i alla fall att vi gillar idén med att när ett konstverk skapas kan det vara som en byggarbetsplats; lyftkran, skyddshjälm, verktyg, snickarbrallor, anvisningar, dynamik och rörelse för att greja till det - blir en energi kring verket då.
Berättar för Love min son, för det är han som är med för dagen och som medarbetare på Kistalight, om ungdomens konstnärsdrömmar.
- Kände uttrycksbehov och läste om konstnärer och tog del av deras konst. Gillade, älskade, konsten men konsten älskade inte mig. Visst gillade jag form och färg men fick aldrig till det när det gällde att teckna och att måla gick istället i målarlära som hantverkare.
Ibland, lite mer fantasifulla dagdrömmar, man kanske skulle bli musiker, jamma med kompisarna, alltid vara på väg till ett gig med saxen i en låda.

Du skriver bra i dag farsan!
Det räcker fint!
Menar du?
Nästa gång vi besöker Moderna ska vi kolla en detalj på Kistalight.
- Bygginspektion!
Om Clay Ketter verkligen har lagt in glasfiberremsor i sina spacklade skarvar på gipsplattorna.
Are the Wall-paintings real?
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Moderna museet
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , , , ,

Tuesday, May 26, 2009

Dostojevskij i Hökarängen

Linolja, alkydfärg och Dostojevskij - Kistalight bildar sig i Hökarängen

I dag firar vi fyra år som blogg på Kistalight.
Dags för fyraårskontroll?
Vad bör man klara av som hobbybloggare?
Laborera med texterna förstås. Länka och lägga in bilder med matchande ljudfiler.
Naturligtvis kunna använda youtube som är världens största filmarkiv.
Vi firar med en liten bloggpost. Får bli en nostalgibit från vår ungdom då vi arbetade som målare.
I Hökarängen bland veckodagvägar, kryddor och hovmästare målade vi kök och jobbade på vår bildning.
Hovmästarvägen hösten 74. Säsongen för fönstermålning är över. Kistalight målade gärna fönster utvändigt under sommarhalvåret.
Mindre lukta på färg då!
Det gäller att lägga en god grund: Tvätta väggar och luckor, skrapa upp sprickor i tak och på väggar. Fixa till amatörmålade köksluckor av hyresgästen , kladdiga som torkat ojämt, så där måste det slipas med speciell pimpsten.
- Bara att gnugga på.
Fyller ut spacklet med gips både för väggarna (sand) och för snickerierna oljespackel. Fyller bättre då och torkar snabbare för vidare behandling.
Radion på under dagarna musik under arbetet. Stunder då jag jobbar själv försöker jag även bilda mig och lyssna på P1. En syssla som blir en vana. Under någon vecka på Hovmästarvägen lyssnar jag på Radioteater. En av de stora ryska romanerna, Brott och straff, har bearbetats och dramatiserats för radion. Medan jag målar köksväggar och slipstryker snickerier med gammaldags hederlig alkydfärg begår Raskolnikov i Rolf Skoglunds skepnad sitt hemska brott med mordet på pantlånerskan innan han övergår i febriga skuldfyllda monologer om skuld och rätt. Myllret och fattigdomen i S:t Petersburgs gränder och Raskolnikovs andfåddhet är då inte långt borta från vårt kök på Hovmästarvägen.
I färgångorna, alkyd, när jag stryker färdigt köksluckor känns den nervige Raskolnikov i sin dialog om skuld, moral och existens med undersökningsdomaren, här Toivo Pawlo, som nära och kryper in under skinnet.
Dialogen är en av radioföreställningens höjdpunkter. Intensiteten i Dostojevskijs Brott och straff är som mest kraftfull när brott och ondska gestaltas. Berättartempot mildras blir mindre febrigt när Raskolnikov bekänner sitt brott och då han träffar Sonja. Stämningen i romanens avslut får en mer evangelisk karaktär.

Att lyssna på radioteater så där som ung målarknodd gav både bildning och tillfredsställde inre behov.
Kombinationen alkydfärg i terpentinånga och upplevelsen av en ung nervig Raskolnikov i ett kök på Hovmästarvägen under några höstdagar när Kistalight var ung och strök köksluckor i Hökarängen medförde en alldeles särskild insikt. En kroppslig känsla rent av för en av de stora ryska dramatiska berättelserna.
Andra bloggar om radioteatern Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Hökarängen Andra bloggar om litteratur Det kommer mera... Datorn är helkass
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

Sunday, May 24, 2009

Mona Lisa Light

Lördagen - Kistalight knatar runt på stan, åker tuben in från förorten i Kista, besöker Söderhallen och fyndar på Systemet med två flaskor Vernaccia från San Gimignano.
Tillfällig leverans som inte ingår i det ordinarie sortimentet.
Kistalight köper de två sista flaskorna.
Den ena som present och den andra för den egna samlingen.
Upptäcker ett samband!
Den aristokratiska familjen Guicciardini Strozzi är inte bara de kända vinmakare sedan århundraden som står bakom Vernaccia från San Gimignano. Familjen anses även numera vara anförvanter med flickan, Lisa Gherardini, som stod modell för Da Vinci när han målade La Gioconda.
Allt enligt bloggaren Avvinare.
Kistalight passar på att citera gamla Bob.

But Mona Lisa musta had the highway blues
 You can tell by the way she smiles

Ovan ser vi en leende Principessa Natalia Guicciardini Strozzi. Hon verkar minsann inte lida av någon highway blues.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om vin
©Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

Friday, May 22, 2009

Eggebystenen revisited

Eggebystenen fullt läsbar med sina runor, futharken, någon lava och mossor på stenen som gör den så mycket vackrare. Kistalight går igång och undrar över det uråldriga behovet av att meddela oss med varandra från runristare till bloggare. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight på morgonpromenad längs Järvafältet före dagens rättning, dottera på besök, bättre förbränning på morgonen före frukost och ett antal koppar kaffe av både fetter och annat, hävdar Evelina med sakkunskapens goda rön i ryggsäcken. Därför travar vi nu runt stigarna på fältet mellan miljonprogrammens husalängor Rinkeby, Tensta och som slutstation Kista. Trafikbrus från E 18 europavägen, trevliga samtal, vilande och betande highland cattle, koltrastar som drillar och faktiskt längs Igelbäcken näktergalen i konsert a la jazzkvartett.

Melodi från näktergalen?
Nej Gunnar ristade dessa runor!

Ragnälv lät göra denna bro efter Anund, sin gode son.
Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade.
större minnesvårdar skola icke varda till;
moder gjorde den efter sin ende son
( Eggebystenen)

Gunnar lär vara runristarens namn.
Klart han hade varit en bloggare i dag.
Absolut!
Kort och kärnfullt
märg och must
egen stil,
nåja så lät det från mången runristare.
Något att lära för dagens bloggare?
- Gud hialpe deras tangenter
och deras arma rader.
Andra bloggar om Kista:
©Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

Saturday, May 16, 2009

Eurovision songcontest – Analys Light

Dags för Storbritannien Jade hm…hm - Andrew Lloyd Weber hm. Bild Eurovisiontv

Sverige har en kanonlåt med en briljant tjej inte tu tal om annat men att tävla i eurovisionsschlager är så mycket mer än musikalisk schlager.
En So-lärare tar naturligtvis chansen att titta på en Europakarta.
Vilka är med?
Ser bra ut med våra grannar. Både Finland, Norge, Island och Danmark (väl?) deltar. Borde kunna ge grannpoäng för storebrorskomplexen existerar väl inte i dag när Sverige mer har ekonomi som en bananrepublik jämfört med våra nordiska grannar. Värre då med våra baltiska grannar Estland och Litauen, kanske några poäng trots allt, även om vi mest ställt till och sargat deras ekonomi med utlåning av svenska kronor.
Kanske några poäng även från västorienterade länder som Tyskland, Frankrike, England, Malta och Israel?
Turkiet blir farligt; sexig sväng och etnopop och massor av turkar, gästarbetare från början, finns det i snart sagt varje europeiskt land. Sånt ger poäng i schlagerladorna när turkiska mobiler går heta i Europas miljonprogramförorter.
Gamla Sovjetrepubliker finns dom?
Absolut åtminstone på en schlagerkarta över Europa; Ukraina förstås, Moldavien, Azerbajdzjan med en svensk – sic!, Armenien och även här återfinns Estland och Litauen där det bor massor av ryssar.
Och hur röstar man på Balkan?
Kommer länder som Rumänien, Albanien, Grekland, Bosnien och Kroatien från forna Jugoslavien att gilla Malena och La Voix?
Förstår de sig på sånt som ädel svensk schlager?
Framröstad i stenhård konkurrens under intensiva kvalomgångar som bara Sverige kan!
Man kan verkligen undra?
Heja Sverige!

Can you keep a secret
Can you keep a secret

....Sverige vinner?

Drygt fem timmar före avspark från TV-soffan i Kista. Aah...aaah ...aaaa Kistalight värmer rösten som en värsta sångfågel a la Trollflöjten!
Kistalight upptäcker under tävlingen att det är 42 länder som röstar inte finalens 25 länder.
Spelar roll?
För analysen var:
Just Light!
Andra bloggar om Eurovision song contest Andra bloggar om Kista:
©Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

Sunday, May 10, 2009

Reality revisited - Moderna

Retuscherad bild – lägg märke till plantorna – en skruvad dokumentär bild från 1970-talet. Bild: Melissa Shook

I veckan var Kistalight på vernissage på Moderna Åter till verkligheten. Curator Anna Tellgren med flera har grävt i museets fotosamlingar och plockat fram närmare 400 bilder från framförallt 1960 och 70-tal.
Kombinationen av Lars Nittves charmigt vänliga invigningstal med pedagogisk finess, han har snudd på rockstjärnekarisma, sponsorvin och antecknande, vännernas laxmeny från restaurangen, DJ som spelar Van the man, mingel - såg några obestämbara kändisar och kramade om sommargrannen Hedberg som ofta är med när det är något på gång. Plus massor av bekanta bilder from the sixties och förstås 70-talet får Kistalight att gå igång och känna feststämning.

Första bilderna som griper tag finns redan till vänster vid entrén i genren dokumentär och arbetsliv. Några porträtt av sprutmålare från ett varv i Göteborg. Kistalight noterade inte fotografen men vi känner väl igen bilderna sedan tidigare. Insiktsfulla porträtt som förmedlar den där lätt overkliga klibbiga känslan av att ha stått i ett sprutbås hela dagen. Vi vet för i vår ungdom prövade vi på det när vi jobbade som målare på byggnationen av kvarter Garnisonen. Under någon vecka, arbetsrotation gällde på bygget, sprutade vi rör och element (sommarjobbade) och drabbades av lättare färgförgiftning. I dag är Garnisonen ett ofantligt byråkratiskt komplex längs Narvavägen på Östermalm.
Bilderna, svartvita, når i kraft av sin känslighet längre än att bara vara några dokumentära bilder från ett hårt arbetsliv. De har en
konstnärlig lyster med en religiös prägel som fångar utsattheten hos målarjobbarna.
Kanske är utsatthet det gemensamma temat för många av fotografierna.
Hur som helst inspirationen hämtas ofta från utkanten av samhället bland de marginaliserade; som hos Larry Clarks drogmissbrukare från Tulsa. Från Manhattans slum har vi Melissa Shook som utforskar det egna jaget och kroppen. Något liknande gör även svenska Eva Klason. Där finns Hasse Persson som lyfter fram det andra USA i sina amerikabilder. Listan kan göras lång på deltagande fotografer.
På Kistalight nämner vi även Anders Petersen och hans dunkla bilder från barer på Reperbahn med nog så luggslitna typer och underdogs. Petersen följer sin läromästare Christer Strömholm i spåren med sina Hamburgbilder. De återfinns i hans hyllade debutbok, Café Lehmitz från 1978.
Det finns även ett Öst och Väst tema på utställningen. Kistalight fångas här av Antanas Sutkus och hans humanistiskt färgade fotografi i Cartier-Bressons anda. Hans fotobok People of Lithuania blir även den sett ur hans perspektiv en bok om utsatta.
Kistalight som ständigt är på nostalgijakt när det gäller 1960 och 70-tal tycker att det är en utställning som har en spännande estetik med en skruvad dokumentär fotografi som en genomgående hållning. En sorts berättelser, om man så vill, som ur realismen fångar, förebådar och tolkar andra rörelser och stämningar i samhället än den officiella bilden och det som var politiskt korrekt. En värld som det är lätt att känna igen sig i dag.
När vernissagen är över för kvällen vid niotiden, en grå panter går hem tidigt, spelar DJ:n Van Morrisons gamla klassiker Moondance.

Well, it's a marvelous night for a Moondance
With the stars up above in your eyes
...
And all the night's magic seems to whisper and hush
And all the soft moonlight seems to shine in your blush

Svänger skönt!
När vi kommer hem till Kista sitter katten på utebordet på terrassen och kisar mot fullmånen i söder strax bortom Kistaskrapan.
- Grr!

Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Moderna museet
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

Friday, May 01, 2009

Paroll Light

Skir grönska längs Djurgårdsbrunnskanalen vid Isbladskärret Södra Djurgården Bild: Thommy Sjöberg

Solidaritet
Arbetarklassens kampenhet


Inga Första majtåg i dag för Kistalight.
Dunderförkylning får bli en promenad på Södra Djurgården istället för Kista och Järvafältet.
Okej den småborgerliga livsstilen har tagit över.
En gång i tiden deltog vi i demonstrationer. Faktiskt var vi till och med fanbärare vid något tillfälle i Vänsterns tåg. Måste ha varit några år in på 1970-talet. På den tiden fanns vi med. Det kunde gälla striden om almarna i Kungsan, drakseglingarna vid Konstfack eller musikfesterna på Gärdet.
I dag promenerar vi under parollen INGA MÅSTEN FÖR KISTALIGHT!
Skir grönska och försommar, kanadagäss bildar små fågelstreck, några hägrar plockar mask vid Isbladskärret, fotar runt Djurgårdsbrunnskanalen och kärret.
Tar en fika med kanelbulle vid Kanothuset längs kanalen. Lapar sol, kikar på folk och utflyktsbåtar, tar del av de övriga gästernas samtal.
Skulle du verkligen vilja flytta ut till sommarstugan för att få råd med de där resorna?
Klart i den ekonomiska krisen skulle det kunna vara en möjlighet.

Du jag vill ha en riktig inbjudan!
Inte bara ett opersonligt e-mail!
/ _ _ _ /
En gränslös dialog vid grannbordet av ett verserat äldre par. Ett samtal som svänger, krystar och pendlar mellan gräl och vänligt tonfall.
Mums för en bloggare men som sagt i dag vilar vi.
INGA MÅSTEN FÖR KISTALIGHT är parollen.
Andra bloggar om Kista:
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , , ,