Sunday, January 27, 2008

Toscana tur och retur

Framför Uffizierna i Florens - En pirat i konstvärlden. Han målar vardagliga föremål och platser bortom Ponte Vecchio, floden Arno eller Duomens kampanil. Bild: Thommy Sjöberg

Klara tydliga färger, expressiva maner, glädje och mycket lust i färgerna.

- En cykel, ett café och en Piazza!
- En doftande dubbel espresso?
- En rykande cigarett!

-Är det bra måleri eller smetar han för mycket med färgerna?
Här samlar vi några av höstens och vinterns bitar om Italien.
- Håll till godo!

Pisa Light
Toscana måndag i november
Toscana - split vision i november
Roberto Saviano Blues
Kistalight goes Ryan
Jag längtar till Italien
Presepe Light
Forza Napoli
Toscana Light

Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Toscana:
© Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

Saturday, January 26, 2008

Romme Alpin Light

Pärlemormoln i Orsa den 24 januari 2008. Foto Eva Höglund. "kan det ha varit liknande moln som skymtade i Romme?"
Vad lärare gör när de inte rättar
Tidig uppställning i torsdags, Kistaskrapan i tjocka och Spånga Solhem i dis. Avfärd 6:30 för 230 elever i fem bussar mot Romme utanför Borlänge.
- Regn! Hur ska det gå?
Agerar färdledare för elever från tre olika klasser. Upprop i mikrofon, avprickning för närvaro, filmvisning av Jalla Jalla – riktigt bra film (trevlig) av Josef Fares.
Elev spyr strax norr om Sala.
- Thommy jag mår illa.
- Det finns påsar på väggen säger Pelle vår chaufför.
- Hurl - uupp direkt i påsen från vår elev.
Vår tappre kloke elev lägger spypåsen i en annan påse.
Kastas vid framkomsten.
Meddelar nr av förbeställning av skidpaket på särskild lista från idrottslärarna för våra elever – måste memoreras. När vi är framme ska eleverna från våra fem olika bussar som har beställt skidpaket via Internet ställas i nummerordning för att få sina skidor. Typ 125 elever i rad för skid- och 25 för snowboard paket.
Solen tittar fram precis när vi svänger av från riksvägen mot Romme alpin.
- Det ser ut att bli en fin dag.
En elev finns inte på vår lista och inte som förbeställning – vi fixar detta vid framkomsten.
Dialog lärare:
- Finns ingen hjälm på min beställning.
- Ska du ha hjälm?
- Behövs det?
- Är jag inte för gammal för det?
- Men jag är yngre än du måste jag då inte tänka på att jag har några år kvar att jobba!
– Bör man inte ha hjälm då?
- Vara en förebild!
M är yngre och har hjälm.
- Har inte ni hjälm gubbar?

Fina backar, arrangörerna har gjort ett fint jobb med snökanonerna, något blöt snö där solen ligger på men okej på de skuggiga nedfarterna. Backarna slukar våra 230 elever, stundtals undrar man var de tagit vägen.
Klart vi träffas i lifterna och vid några nedfarter. Särskilt populära för eleverna är Skogsrisken och Älgkyssen.
- Vilka fantastiska elever vi har – härligt att se dem utanför klassrummet!
När vi i den lilla gubbtrion mest håller oss till några svartröda nedfarter som Götes backe, Åkes dröm och Bo´s.
Medan molntussarna far över den ljusblå himlen i januariblåsten i Romme Alpins backar med vyer över Stora Tuna kyrka, Domnarvet och kupolen i Borlänge.
- Vilken dag!
- Inga benbrott förutom några blessyrer.
- Men sånt hör till.
När vi prickat av eleverna i bussen för hemfärden och svänger ut på riksväg 70 uppmärksammar våra elever de speciella molnformationerna över Romme.
- Kolla molnen Thommy!
- Kan det ha varit Pärlemormoln?
Moln som uppkommer vid hård vind i atmosfären.
Snart snurrar en ny dvd i filmspelaren och vi far mot Stockholm.

Labels: , , , ,

Saturday, January 19, 2008

Toscana Light

Oh dear Chianti from Chiantishire - Oh no fotbollsmatch i Siena! Bild: Ulla/Kistalight

Split vision i november en gång till!
- Inte riktigt klokt!
Bland Toscanas böljande kullar och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som utropstecken kring chiantigrevars vingårdar.
- Drabbas jag av boken om Italien.
Inte en guidebok som beskriver de medeltida städerna vi besöker som Siena och Pisa inte heller en konstbok om renässansens Florens. Absolut inte något häfte över den idylliska medeltidsstaden San Gimignano där vi flanerade i gränderna bland amerikaner med bredrandiga manchesterbyxor och besökte det lilla utmärkta moderna museet, Galleria dàrte Contemperaneo. Ett museum med en utsökt samling av toscanska konstnärer från de sista hundra åren. "Modern konst gör sig utmärkt i medeltida miljö."Inte heller de spännande berättelserna om Sienas Palio på Il Campo som vår son förmedlar under en dag i Siena. Siena en stad som är organiserad i kvarter efter förebild av "gäng" som fanns under medeltiden. Vår son bor i kvarteren nära Duomen där Pantera, pantrarna, regerar.

- Inte heller fångar storyn om Galileo Galile och hans empiriska försök i Lutande tornet i Pisa för att bevisa tyngdkraften.
Faktiskt klarade jag av att ramla på en parkering längs motorvägen mellan Firenze och Siena. I dalgången ned mot Siena stannar vi till och gör det man kan behöva göra som turist när man är på väg in i en ny stad.
Högt räcke mellan skog och P-plats, fastnar högt med gympadojan, prövar g-krafterna, faller handlöst, lyckas få upp ena handen en aning mot asfalten, annars platt fall, snoken rakt i backen och häftigt blodflöde.
Min fru som är öronsyrra tar ett rejält tag i snoken, reponerar den, i fall den är bruten. På ett hotell framför Sienas fotbollstadion får vi pappersnäsdukar och stoppar flödet. På ett apotek köper vi silverplåster!
Vår son Love som under hösten studerar i Siena tycker det passar bra med en demolerad näsa när vi träffar honom för just i dag är det match i staden mellan Siena och Catania.
Egentligen blir jag mer intresserad av den kommunala organisationen och arkitekturen kring stadshusen Palazzo Pubblico i Siena och Palazzo Vecchia i Florens än de stora katedralerna i städerna under vår rundtur. Men drabbad av boken om Italien får studier av Toscanas medeltida och renässanspolitik och deras förhållandevis avancerade styren vänta. Efter en tur på 222:an, Chiantivägen genom Chiantishire.

- Ett sagolandskap av vinodlingar i de sprakande höstfärgerna, med ortnamn som Greve, Radda, Montefioralle och Castellina klingar det vinaristokrati innan vi når Florens.
Visst imponerar konsten i Florens med vår son Love i högsta speed betar vi snart av de stora sevärdeheterna för oss turister.
- En Botticellis Venus födelse i hög fart!
Framför Uffizierna sitter en vildlockig gråsprängd äldre medelålders man med lapp för ena ögat.
En pirat i konstvärlden. Han målar vardagliga föremål och platser bortom Ponte Vecchio, floden Arno eller Duomens kampanil. Klara tydliga färger, expressiva maner, glädje och mycket lust i färgerna.

- En cykel, ett café och en Piazza!
- En doftande dubbel espresso?
- En rykande cigarett!

Kan inte bestämma mig. Är det bra måleri eller smetar han för mycket med färgerna? Ska man slå till och köpa en duk?
Länge…länge iakttar jag innan vi kvistar vidare över piazzan vid della Signoria för läsning av följeslagaren som har uppslukar mig under resan: Roberto Savianos Gomorra!
En bestseller som beskriver betydligt mer hårdföra typer än Sienas medeltida kvartersgäng panteras.
Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Toscana:
© Thommy Sjöberg

Labels: , , , , , ,

Sunday, January 13, 2008

Forza Napoli

Tangenziale from Pozzuoli overcross Naples - blogg nr 300 på Kistalight. Vad passar inte bättre än att fira med ett hopplock av bitar från sommarens resa till det i dagarna aktuella Neapel.


Neapel inte bara sopor - Napoli, Napoli, Napoli....
Napule
En blå Ferrari från ingenstans i vår backspegel precis när ljuset från bukten dyker upp. Det går undan. Snabb speed på Tangenziale - La Autostrada som fungerar som ringlinje förbi stan, föraren cruisar fram liksom, och söker lucka – napolitansk körstil. Pastellerna skimrar från havet, Vesuvius skymtar, gyttret av hus klättrar utmed bergssidorna, den moderna tidens skyline i centrum sticker upp med hamnens oljetankers, kryssningsfartyg, kinaflaggade lastfartyg och färjor som fond.

- Mezzogiorno - den italienska södern!

Napoli – Naples – Neapel - Napule - Neapolis; Italiens mest tätbefolkade stad. Staden med årsringar likt ett gammalt träd från Europas Medelhavshistoria; grekiska stadsstater och kolonisation, romarriket, attacker från saracener, longobarder, nordmän, påvestat och sjörepublik, spanska stormaktstiden, bourboner, kortlivad republik, britter, Garibaldi och den Italienska nationens födelse och i dag multikulti.

Under dagen hade vi bilat från Rom Ciampino längs kustvägen nära via Appia. Mer ortnamn och antikens historia; Velletri och lado Albano, Latina, Terracina, Gaeta och Formia i Lazio. I Campania; Cumae, Baia och Pozzuoli, den senare Sophia Lorens hem och födelsestad.

I trakterna finns Campi Flegrei ett av jordens mest instabila geologiska områden med fumaroler, heta svavelkällor, på ett vulkaniskt lerfält som kallas La Solfatara. Här hämtade romarna puzzolan en rödaktig smulig vulkansten som var så viktig när de skulle gjuta betong i valv till byggnader och akvedukter. Ett annat intressant geologiskt fenomen här som en följd av de vulkaniska aktiviteterna är bradisismo som innebär att marken sjunker. Vilket gjort att det antika Baia med sina romerska villor, mosaiker och ruiner ligger under havsytan. Undret kan beskådas från glasbottnade utflyktsbåtar. I närheten finns vulkansjön Lago d´Áverno, en vacker svavelosande sjö under antiken som de stora litterära grabbarna Homeros och Vergilius ansåg vara ingången till Hades.

I dag ryker eldarna från sophögarna när Camorran eldar. En nog så stinkande hantering och vägarna kantas av sopberg som i värmen kan utvecklas till koleraepidemier. En hantering som också skadar grundvattentillgångarna. Ett Hades i väl så modern tappning när Campaniens sopstationer är överfulla och stängda.Mäktigt när motorvägen passerar Vesuvius. I dag går det att ta bil eller tåg dit. Den sista biten upp till kratern finns en vandringsstig och man får betala inträde för att beskåda det geologiska undret. Trafiken är fantastiskt fartfylld, en mjuk körstil, man kryssar fram, tar skugga bakom den man ska köra om, körfält inte behöver man ligga där nödvändigtvis, alla tycks trycka gasen i botten. Då och då dyker det upp varningar på motorvägen, stora överhängande skyltar där det meddelas Attenzione elektronisk kontroll av hastigheten.

- Ingen tycks by sig.

Klart om solen skiner mest för jämnan, det blänkande blå Medelhavet mildrar bekymren, frukt, grönsaker och vin, pasta och pizza är tillgängligt, man bor i skuggan av en vulkan, risken för jordbävningar är ständigt närvarande. Trygghetssystem – tji, arbetslöshet – ja mest får folk uppfinna sina egna jobb om man är fattig, kriminalitet och Camorran ja och ett klassamhälle med rötter i antikens feodalism då kanske man lever här och nu och trycker gasen i botten på motorvägen.

- Det gäller att hitta luckan på den fria marknaden!

Vindlande vägar, broar, viadukter, tunnlar och massor av exempel på fin ingenjörskonst på väg ned mot Salerno. Salerno är en pärla som ligger vid en bukt av Medelhavet och är en liten välordnad medelklasstad jämfört med Napoli.Salerno är mest känt för att här landsteg de allierade 1943 med jänkarna i spetsen. Invasionen med kodnamnet Avalanche medförde att det centrala Salerno besköts och bombades sönder och samman och mest bestod av rasmassor (rubble) när de var klara. Centrum byggdes senare upp men vi bor mer i den norra medeltida delen av stan på Ava Gratia Plena. Ett Ostelli som varit kloster och i dag fungerar som ett välordnat vandrarhem för ungdomar och folk med ungdomligt sinne. Det är en miljö som andas medeltid. I centrum av huset finns en gård likt en liten piazza. Där finns det en springbrunn och antika kolonner och där äter vi frukost och ljumma kvällar hålls det konserter här.
Vi avnjuter en konsert där en dam, Lucia Branda, med en tragisk karisma och med en härlig stämma, långt korpsvart hår, svart klänning en aning slitsad, mager, men med en härlig volym när hon sjunger sina operaarior och slagdängor så det klingar mellan de medeltida väggarna och hon ackompagneras av sin frackklädde flygelspelande man som hette Enrico Leo.
Den tragiska uppsynen förbyts bara i ett varmt leende när den entusiastiska publikens applåderar.Vi är här för att träffa vår son som går på språkkurs i Salerno och bor granne med Ave Gratia Plena.

Napoli Light

Quartieri Spagnoli sommaren 2007 - Bild: Love Sjöberg


Te voglio bene assai
ma tanto tanto bene sai
Cauroso/Lucio Dalla


Sitter på bussen på väg till Napoli – vår son vägrar bestämt att åka bil med oss i den stan.- Vi kan väl parkera utanför stan i typ en förort som Torre del Greco och ta Metron in till city föreslår vi. Vår son säger att han varken parkerar i del Greco eller i någon annan förort eller för den delen åker bil i Napoli med oss!

- Nära döden upplevelse? "Se Neapel och sedan dö!"

Istället tar vi en lokalbuss från Salerno.- Faktiskt utmärkt lokaltrafik; bra bussar, luftkonditionering, fina säten och inget klotter. Det går undan även för bussarna på Tangenziale. Vi hoppar av bussen inte så långt från centralstation och piazza Garibaldi redo för en stadspromenad. Vi förser oss med vattenflaskor på en bar och drar oss ner mot Napolis historiska centrala delar.

- Castel Nuovo inte så nytt som namnet anger utan det byggdes i slutet av1200-talet. I dag bärs stora gula solrosliknande blomsterfång in i slottskapellet. Högtidsklädda napolitanare väntar på gården. Det tycks vara en begravning på gång av någon prominent person. Vi fotograferar porten vid kastellet och sneddar vidare förbi Café Gambrinus vid Piazza Trieste Trento. Napolis mest kända café, här kan man se kändisar som Sophia Loren eller Mussolinis vackra sondotter Alessandra som under en period kandiderade till borgmästare i Neapel. Vi travar vidare mot Napolis politiska centrum Palazzo Reale vid Piazza Plebiscito som är ett torg med väldiga dimensioner – en Petersplats a la Napoli. I kyrkan San Francesco pågår ett bröllop – mycket romantiskt. Torget är en samlingsplats för nyårsfirande, utställningar, installationer och flanerande folkliv under helger och högtidsdagar.I Galleria Umberto I letar vi fram våra stjärntecken i zodiaken under kupolen mitt i de två korsande gågatorna och tar några foton, som självutnämnda galleriaexperter från Kista tycker vi att vår galleria står sig väl rent kommersiellt och när det gäller folkliv. Men det är klart vi känner historiens vingslag och vi har ju varit i Milano och sett förebilden.

Gallerian Umberto I byggdes som ett led i att rusta upp Napoli under il Risanamento på 1880-talet efter att staden drabbats av våldsamma koleraepidemier. En nödvändig sanering av de mest utsatta kvarteren. Rakt framför en av gallerians gågator finns San Carlo. Napolis stora opera och en av Italiens viktigaste operascener där har storheter som Rossini, Bellini och Donizetti komponerat och varit verksamma.

Käkar pizza – vad annars – gör vi på La Piazzetta vid Via Nazario Sauro med utsikt över hamnen och Santa Lucia. Vi väljer pizza med tomater och buffelmozzarella – en klassiker som i värmen smakar utmärkt tillsammans med en öl.

Love vår son berättar myten om Vergilius och hans ägg när vi passerar Castell dellÓvo. Den store diktaren lade ett hönsägg i en glasampull som inneslöts i en bur av järn och anordningen fästes vid en bjälke i ett hemligt källarvalv under borgen. Om ägget går sönder går störtas staden Napoli i fördärvet. Hur som helst här har kungar och drottningar huserat genom århundraden, 1799 var det under en kort tid republikanernas fäste. I dag är det utställningar, kongresser och kulturella jippon här.

Fikar på via Chaia, modegatan, dricker en caffe med en stark bitter smak av kakao, passar bra när två patrullerande Mc-poliser passerar ivrigt uppvaktade av två skällande vildhundar. Kanske en mer rättvis Napoli bild än den romantiska med Lady och Lufsen. Samtidigt tornar soporna upp sig i gathörnen och stinker – maffian som infiltrerat sopverksamheten grejar inte hanteringen när Campaniens soptippar är överfulla. Minns även hur TV-seriens Tony Soprano sökte sig till Neapel för att finna sina rötter men även för affärer. Där han hade ett möte med en mycket vacker kvinnlig mafioso. I verkligheten finns en kvinnlig gudmoder inom Neapels Camorra, Maria Licciardi, känd som La Madrina. Hon arresterade i juni 2001.

-Verkligheten överträffar dikten?


Känd Napoliadress här föddes pizza Margherita nära via Chaia på Pizzeria Brandi Bild/Kistalight: Kille som vi tror på plåtar i Quartier Spagnoli

Vi dyker in i de spanska kvarteren, Quartieri Spagnoli, lånar ut kameran till en ung kille som vi tror på. Han tar några foton av oss med Maradonas Napolitröja hängande som tvätt på lina mellan husen. Turistschablon - men vi sjunger bara på Kistalight;

O mamma, mamma, mamma
O mamma, mamma, mamma
sai, perchè mi batte il corazon?
Ho visto Maradona,
ho visto maradona.



- Napoli, Naples, Neapel och tröja nr 10.
Bassi; mörka små enrummare längs gatan som i dag inte alls bara är ett hål i väggen. Utan här nära via Chaia är det lägenheter som kostar en slant och ofta är underhållna och personligt utformade. Kvarteren är i dag bättre än sitt rykte säkert värre ute förorterna; betong -förskräckliga huskomplex "förgiftade av cement" och byggda med maffiapengar.- Se till exempel Bagnoli väster om staden.

- Är du som en av kisarna i filmen Rännstensungar i dag skojar Love min son.- För dagen ser man ut som en gamäng från Söder; vit keps, randig tröja och äppelknyckarbrallor (korta jeans) om än med modernt snitt a la tennisstjärnan Nadal.- Klart att man som söderkis i exil känner sig besläktad med det häftiga gatulivet i Neapel. Utropen, gesterna, fantasin och färgerna och förmågan att överleva i ett klassamhälle visst påminner det om gamla Söder.

- Mer svårt dock att acceptera att många av dessa gatans entreprenörer tycks identifiera sig med överheten och många av dem var rojalister när det begav sig och i dag solidariserar de sig med Camorran.

- Ett sätt att överleva även det?

Neapel är en stad med rötter i kolonialt förtryck redan sedan antiken och från tiden som lydrike för spanska och franska kungar innan Italien enandes 1861. I dag är det maffian, som genom korruption hämmar utvecklingen för ett mer rättvist samhälle och får investerare att undvika regionen.I dag finns det dock motkrafter med borgmästaren, 1993 – 2000, (i dag president i regionen Campanien) vänstermannen Antonio Bassolino i spetsen som arbetar med att på alla nivåer förbättra Neapel. Speciellt genom att ta vara på stadens kulturella skatter.

- Smart säger vi på Kistalight som alltid funderar på hur man kan häva en dålig utveckling. I de italienska stadsstaterna i norr; Venedig, Milano, Genua, Pisa och Florens i Toscana, utvecklades under medeltid och renässans handel, hantverk, ekonomi, politisk organisation och småindustri och inte minst konst och litteratur. Genom detta skapades en medelklass som fick inflytande och tog ansvar för utvecklingen.

- En viktig bakgrund när industrialismen sköt fart under 1900-talet. I den italienska södern och Neapel rådde kolonialt förtryck och inget intresse av att utveckla Neapel och Campanien från överhetens sida. Vilket innebar att det aldrig uppstod en tillräckligt stor medelklass med inflytande som kunde ta ansvar.Upprorsrörelser, 1799, 1820, 1848 som kunde ha inneburit en annan utveckling slås brutalt ned men1860 under Italiens återförenande, il Risorgimento, tågar Garibaldi in i Neapel.

Läser i böcker om Neapel, bland annat Annika Prytz Åbergs Neapel och Campiana, att Neapel var slutpunkten på the Grand tour för ynglingar från adel och överklass under 17 och 1800-talet. Här tjusades man av den vackra bukten, Vesuvius, de utgrävda antika städerna Pompeji och Herculaneum, öarna Capri och Ischia, grekiska Paestum och Neapel med operan och cafélivet på via Toledo, flirtarna och den melankoliska kärleken, de historiska slotten, kyrkorna och de romerska lämningarna och villorna kring Campi Flegrei.

- Grand tour även för en gammal söderkis? Tja varför inte! Flanerar med en upplaga av Kistalight i bakfickan längs hamnpromenaden via Caracciolo och via Partenope i Neapel med Vesuvius i bakgrunden – en söderkis i exil. Med den gamle amiralen i åtanke som under en kort tid ledde Neapels flotta under republiken 1799 och gett namn åt gatan hävdar jag alldeles bestämt att gamla kungaslott, kastell, kyrkor och överhet klingar ihåligt om det inte kommer folket till del.

- Må den gamle republikanske amiralens öde att ha blivit upphängd i Nelsons fock inte ha varit förgäves.

- Wow för entreprenörer och staden som idé, mulligt med politisk organisation, inflytande och rättvis ekonomi för vanligt folk.

- Kunskap och kultur får toppa programmet säger vi på Kistalight.

- Ser jag inte en blå Ferrari från ingenstans dyka upp i backspegeln?
Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Neapel:
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , , , ,

Saturday, January 12, 2008

A match made in heaven

När solen gått ned bakom pyramiderna, kamelerna är parkerade, thé har druckits i beduintältet, stjärnorna gnistrar, kanske Carla Bruni plockar fram gitarren, slingrar ihop de långa spirorna, klipper med ögonfransarna - La Bella Donna…sjunger...

Mais qui est ce qui m'a dit que toujours tu m'aimais?
Je ne me souviens plus c'était tard dans la nuit,
J'entend encore la voix, mais je ne vois plus les traits
"Il vous aime, c'est secret, lui dites pas que j'vous l'ai dit"
Tu vois quelqu'un m'a dit... (här med viss ironi)

- Hon har sängkammarögon Thommy säger min kvinnliga kollega med ett roat leende.
- Aha säger jag, medelålders om än som en gosse på realskolan i vissa frågor.
Vi diskuterar varför herrarna flockas kring vissa kvinnor. Det kan gälla på raster, seminarier eller för den delen på fester. Varför är vissa kvinnor sexiga?
- Ja, ibland diskuterar vi sådana frågor i kollegiet och då inte bara grabbarna emellan.
Ändå borde jag veta bättre.
Allt sedan min ungdom lider jag av en ögonskada. Då och då går jag och undersöker ena jacket.
Min ögonläkare kikar i mitt ögas botten med diverse instrument.
- Lyser i min själ?!
För att kunna genomföra detta använder han en sorts ögondroppar som klingar till det poetiska namnet La Bella Donna och som får pupillen att vidga sig till små tefat. Dropparna från medicinalväxten med samma namn används även av latinska kvinnor när de har en spännande date på gång.
När jag med förundran inför världen flanerar med storögda glosögon på Fleminggatan efter undersökningarna på S.t Eriks Ögonsjukhus kan jag tänka på detta.
Är det dessutom vår passerar alla dessa vackra långbenta kvinnor på promenad.
- Är de på väg till en date?
- Droppat Bella Donna?

Varför nu dessa resonemang?
Jo på min blogg har jag några bloggrullar med länkar. På en av dem skulle
begåvade och talangfulla tjejer dominera, gärna med lite internationell inriktning. Där finns Carla Bruni snygg modell som blivit singer/songwriter. Begåvad, i Francoise Hardy traditionen, trodde jag åtminstone och på samma sida trängs Bodil Malmsten med sin blogg Finistere.
Om Carla Bruni tycker Bodil inte skulle man kunna säga. Kan inte låta bli att citera från bloggen Finistere.
- Massa schvung i det påståendet!

"Carla Bruni är den sortens manipulativa våp som alla män faller för, inte bara i Frankrike, redan när jag gick i realskolan i Blackeberg var det den typen som tog den hon ville ha vare sig han var upptagen eller ej, en kvinnotyp som skenbart undergivet med stora laserögon ser upp på män och pratar med viskande röster och sveper med sina hår.Det bästa jag sett i fransk TV var en manlig komiker som gjorde parodi på Carla Bruni när hon sjunger sina hemska franska kvinnosånger till akustisk gitarr.Jag är inte antipatisk till Carla Bruni för att hon är vacker och har långa ben, jag har stor sympati för mängder av vackra kvinnor med långa ben - Teri Hatcher som jag nyss såg i Seinfeld bara för att ta ett exempel, det handlar inte om antipati mot vackra kvinnor med långa ben och perfekt kroppsbyggnad - det handlar om ett motbjudande sätt att föreställa kvinna och om att det fungerar. För det värsta med Carla Bruni är att det fungerar, lika mycket nu som när jag gick i realskolan i Blackeberg." Citat Bodil Malmsten

Om nu Carla flyttar in i Elyssépalatset och blir madame Sarkozy och Frankrikes första dam (egentligen är hon italienska bördig från Turin - född i överklassen där) stundar ju möten med andra statsöverhuvuden. Om nu Hillary Clinton vinner presidentvalet i USA, inte omöjligt, hon är en mycket kompetent politiker, då väntar statsbesök och mottagningar.
What would old Bill does när det är dags för statsbesök i Paris? Medan presidenterna sitter i möten.
- Ut och shoppa med Carla?
- Gå på Café?
Carla kanske plockar fram gitarren, klipper med ögonfransarna (La Bella Donna) slingrar in de långa benen och sjunger.

Mais qui est ce qui m'a dit que toujours tu m'aimais?
Je ne me souviens plus c'était tard dans la nuit,
J'entend encore la voix, mais je ne vois plus les traits
"Il vous aime, c'est secret, lui dites pas que j'vous l'ai dit"
Tu vois quelqu'un m'a dit...
Här med ofrivillig ironi i typ franska Idol med rätt bra sång

- Would there be an another match made in heaven?
- Kan CIA ingripa i så fall?
Some where maybe Bill still is just a high school boy!
Andra bloggar om Carla Bruni: Andra bloggar om Sarkozy:
©Thommy Sjöberg

Labels: , ,

Sunday, January 06, 2008

Presepe Light

Presepe napoletano – julkrubba från Napoli 2007 - tema politik - hos slaktaren - test av Lega Nords ledare Bossi Bild: Bianca Mundo

Igår La Cryma Christi, Kristi tårar, rött vin från Vesuvius mineralrika gröna sluttningar. Vi dricker rödvin och spisar lax och mandelpotatis med Tapenadas som förrätt.

- Tidigare under dagen knökfullt i avgångshallen, på ett blåsigt svinkallt Skavsta, medan vi väntar på ett försenat Romflyg.
Men det visste vi redan för vi hade kollat på nätet!
Love, vår son, landar med en färsk La Republica där vi läser Roberto Savianos krönika om soporna i Neapel. I bästa Zola-anda slungar han ut ett Jáccuse där han konstaterar att det är Camorrans skuld att Napoli är på väg mot en miljötragedi.
7/1 08 får jag på sen eftermiddag ett sms som informerar om att militären gått in i Napoli.
- Är det dags för undantagstillstånd nu?
För bara några dagar sedan besökte Love med flickvännen Bianca ett Napoli som också kan visa sin humoristiska och djärva artistiska sida.
En promenad på via San Gregorio Armeno. Gatan med Neapels berömda julkrubbor. Där man med scener i krubborna visar på mycket ironi om baddies som Lega del Nords ledare Umberto Bossi och Berlusconi.
-Vad man gör med dem lämpar sig inte i tryck.
- Varför inte även några camorrister i krubborna?
- Mindre La Chryma Christi!
- Dags för de goda sidornas inträde nu?
Har de Italienska myndigheterna någon långsiktig plan, taktik, för soporna och för att slå sönder strukturerna kring camorran?
Nya moderna sopstationer och källsortering javisst - men hur gör man för att ändra vanligt folks attityder och ekonomiska beroende av korruptionen.
Medan man funderar kring detta.
- Läs Roberto Savianos Gomorra!
Militären lär knappast vara en långsiktig lösning.
Flyger det inte soppåse där genom luften i gränden ?
- Källsortera - en verklig utmaning i Quartier Spagnoli!
Andra bloggar om Neapel:
© Thommy Sjöberg

Labels: , , , , ,

Saturday, January 05, 2008

Kistalight minns Slas

Utsikt mot Skinnarviksgränd Pennteckning: Stig Claesson Slas - en svensk kanon
Kistalight minns Slas - Kanon för en söderkis – en mörsare från Kistalight
Här kommer en annan snidare serru, brevduva liksom, direkt från Tullen med tricken.
- Du vet posten vid gamla Flamman. Tassar fram med brevbärarväskan längs kulturstigen; Tavastgatan, trapporna upp till Bastugatan, där häckade förresten musikanten Lars Sellergren, han tog det alltid piano ha…ha. Uppe vid krönet av Bastugatan hade Olle Adolphsson en stuga, Trubbel, trubbel, längre ned i backen fanns blåsbälgen Andrew Valters kontor. Där fanns en konstens höjdare som Carl-Fredrik Reuterswärd med professors rang på Ackis och där fanns Stadsteaterns chef Karin Kavli. En sträng donna med skarpa jack om man kom snidande med eftersända brev.
- Harru nån anvisning med sekiner i dag rå kunde det låta.
Det var den unge Slas som mötte upp, ofta redan i backen ned för Bastugatan, väntande på betalningar från Aftonbladet för sina egensinniga kulturbitar med spretiga kongeniala teckningar som fångade ljuset. "Dom gillar vi skarpt på Kistalight." På den tiden bodde han i Skinnarviksgränd med sin unga familj, två små knoddar och vacker tekla med indianskt ursprung, från S:t Lawrencefloden i provinsen Quebec i franska Kanada. Lilla Hiawathas signalkurs hade gjort susen (= kärlek).
Kvarteren kring Bastugatan var i mitten av 60-talet nerslitna och det var innan Söder hade blivit ett reservat för kulturmurvlar, skådisar, klämkäcka socionomer, hippa generaler och kulturfernissade mäklare. Det här var innan Vem känner Yngve Frej och innan Slas blivit folkkär skildrare av landsbygden och av dom som blev kvar på vischan. Indirekt avslöjar Slas även hemligheten med alla söderkisar genom sina böcker om landsbygden.
- Bakom en riktig stockholmare döljer sig en lantis.
- Fråga bara Lo-Johan som bodde lite längre bort på Bastugatan. Nej vid den här tiden hade Slas debuterat och skrivit berättelser från Europa/Nya världen, Bönder, Västgötalagret, Supportern och Ugnstekt gädda alla utgivna på det socialistiska Bo Cavefors förlag. Några av novellerna Supportern och Götgatsbacken kan tillsammans med Yngve Frej duga som en kanon i svensk litteratur och speciellt då från Stockholm.
- Ena riktiga mörsare avfyrade med en doja från Söder. En gång hjälpte jag Slas och det måste ha varit hans fru – mycket vacker – en riktig pingla, en man och en ännu vackrare pingla - troligen syrra till den förra vackra pinglan och skjuta igång en gammal Porsche nedför Bastugatsbacken.
- Om Porschen startade?
- Inte den blekaste!
- Men nog puffade det några moln från lilla Hiawathas signalkurs när jag gluggade och tirade på syrran till den vackra pinglan.
- Oh la la – man skulle bli konstnär.
Tror också att jag allt sen den tiden har närt en dröm om att skriva egensinniga bitar - se dem i tryck.
- På någon blaskas kultursida.
-Dra in några sekiner!
- Få lite pröjs!
- Här kommer en annan snidare.
© Thommy Sjöberg

Labels: , , , , ,

Thursday, January 03, 2008

Årskrönika Läsning Light 2007

Marylin och Joyce - vilket par sida efter sida
Läsa gillar vi verkligen på Kistalight - i ur och skur
Nu har krutröken lagt sig över Kista efter nyårsfirandet och dofterna bleknar, som vanligt massor av raketer med stjärnregn, bomber, smällare och häxor.
- Inte så många Gott nytt år vid årets afton utan mer idogt jobbande med fyrverkierna. Mot Rinkebyhöjden smäller det och lyser som vanligt av rejäla investeringar i raketglädje. Man har ju hört av sina elever vilka pengar som läggs ner på några rejäla lådor med rocketstuff från Kistagrossen av morbror A och storebror J.
Vi fyrar av vårt lojala bidrag med en knippe högskjutande salvor och skålar in det nya året med goda vänner och grannar medan Kistaskrapan skymtar i nattjockan mot en fond av ljus från våra rocketkreatörer.
- Likt ett nyårsregn av stjärnor!
Vi fyrar av en årsbetraktelse - vi väljer läsning.
Från årets lästa böcker hämtar vi en lista med bloggar. Läser och citerar böcker gör vi ständigt på Kistalight.

Lucia Etxebarria Light leder till Lucia kanon och då snackar vi läsning
Lucia kanon
Shadow of a nation
The falling man har vi inte läst på Kistalight - men vi vill
Dags för Les Murray
Värdegrund Light
Fars Dag Light det är inte varje dag man medverkar i en antologi
Roberto Saviano Blues - en av de 100 viktigaste enligt N.Y. Times. Var är den svenska pressen?
© Thommy Sjöberg

Labels: , ,