Wednesday, June 27, 2007

After beach - Paestum


The tomb Diver - Paestum
Qui dove il mare luccica
e tira forte il vento
(Här där havet glimmar
och vinden blåser hårt)

 Skönt med ett dopp efter en dag bland ruiner och tempel. Vi badar i Medelhavet nedanför Paestum. Innan hade vi promenerat bland de vackra Doriska templen helgade till Hera och Athena, upplevt den serena stämningen, känt doften av pors och timjan, njutit av blommor liknande Cikoria och blåeld, längtat till Öland, sprungit förbi en och en halv meter lång orm och besökt den vackra museibyggnaden. Där vi alldeles särskilt beundrade gravstenen med dykaren.
Milslånga sandstränder, hel del privat, verkar som strandskyddet gäller ett 20-tal meter, badkarsljumt och mycket salt, härlig bris och en del vågor. Ute bland bojorna där det markeras att vi är på djupa vatten, en trekant.
Två flickor och en pojke!
Vad de ägnar sig åt?
Ja det får ni kära läsare gissa er till – det hela ser mycket ömt ut i alla fall och här ute kan de inte nås av vakande katolska ögon. Jag och ett par från Frankrike skrattar gott åt dessa ungdomars lekar.
Vi går upp till bilen och byter om.
Krångligt annars på den katolska stranden; vira in sig i handdukar, en massa sand mellan tårna och dessutom torkar vi på vägen. Brännande varm sand och asfalt att promenera på. Vi byter om bakom bildörren.
En skåpbil a la hantverkare stannar till – backspeglar riggas och ställs in. Rakt över gatan parkerar yngre dam trycker ner sidorutan och börjar prata i mobilen och strax dyker ny bil upp. Hon går över till en yngre man. De drar iväg.
Ringde hon sin älskare?
Snett emot oss vaknar ung man med snaggat huvud till i en röd gammal Fiat. Bilen börjar rista liksom, upp och ned, fram och tillbaka samtidigt som larmet går på en turistbuss längre fram på gatan.
Alltså ett liv och ett kiv eller var det bara min fru som satte alla dessa krafter i rörelse eller är det värmen och den katolska kyrkan.
Vi på Kistalight bara undrar.
Andra bloggar om Italien:
Utan kronologi – Det kommer mera
© Thommy Sjöberg

Labels: ,

Wednesday, June 20, 2007

Amalfi Light

Vackra citroner - Amalfi
Härom dagen båttur på Salernobukten längs den dramatiska Amalfikusten - ett världsarv. Väljer att parkera bilen. Kusten här avnjuts bättre från styrbords sida på en turbåt än bakom ratten på en Ford Kia hyrbil - dessutom fläktar det fint i värmen och det bjuds på solstunder på övre däck.
Amalfi gammal sjörepublik och stadsstat under Bysans. En plats för korsfarare och dåtida entreprenörer med handel av spannmål, salt, slavar och timmer som specialitet. Här sägs även kompassen ha införts i sjöfarten och här har konsten att göra papper utvecklats efter en sjöfärd till Kina år 1221. Pappersbruket existerar än i dag om än i mindre skala i konsten att göra handgjort papper. Amalfiborna kan inte bara ha varit duktiga på handel och sjöfart här måste ha funnits fantastiska byggmästare och hantverkare för att klara av att bygga en stad bland klippor och bergssluttningar. Säkert fick många slita ont och säkert förekom det olyckor.
År 1343 förstördes den lägre delen av staden av en tsunami. Den sjönk helt enkelt ned i havet. I dag livnär sig staden på turism och är känd för sina fina citroner och citronlikör.
Tar de 57 väl tilltagna trappstegen upp till San Andreas katedralen ovanför Amalfis piazza. Tjuvlyssnar på en guide, en italienska, som berättar för en amerikansk familj om katedralens vackra bronsport och dess utsmyckningar. Porten härstammar från Konstantinopel och kom till Amalfi 1066. Frågan är om inte den italienska guiden är snyggare än porten. Vi flanerar längs den vindlande huvudgatan, mer en gränd, fotar en rolig modell av staden uppbyggd i en nisch. Ute på bukten igen med turbåten kommer jag på att vi glömde att kika på Hotel Luna där Ibsen bodde 1879 och skrev stora delar av Ett dockhem. Vi på Kistalight samlar ju på den typen av upplevelser. Noras Tarantella var säkert inspirerad av tongångar från Amalfi och Napolibukten.
Uppe i bergen eldas det - är det den lokala maffian som eldar soppor? En frän doft letar sig ut på bukten. Tillbaka i Salerno ser vi på den lokala tidningens La Cittas löpsedlar att 31 personer ur den lokala Camorran är arresterade för droghandel och annan kriminalitet.
Halvmånen hänger över hustaken. Det stora korset av neonrör på Salernos nordliga bergstopp lyser hopp och tröst och det medltida slottet i sluttningen vilar över oss. Den napoletanska grannen har stängt sina jalusier och just den här kvällen grälar han inte med sin kvinna. Från grannhuset, Ave Gratia Plena, vårt Ostelli som varit kloster, hörs medeltida musik. En grupp med flöjter och stränginstrument ger konsert på gården där.
Vi sitter på vår sons terrass i Salernos gamla kvarter bland hustak, vinklar och vrår med hans italienska flickvän Bianca och spisar pasta, kryddig köttfärsås och dricker Bardolino. Vid den napolteanska grannens jalusi sitter en liten ödla, lizard, och gör oss sällskap. Vi skrattar och har det gott. Kvällen är ljum med en knapp skönjbar bris från bukten.
- Kanske är det så här det goda livet ser ut?
Andra bloggar om Italien: Utan kronologi - det kommer mera!
Copyright Thommy Sjöberg

Labels:

Thursday, June 14, 2007

Kista blues

Blogg 250 på Kistalight - passar bra med nåt om Kista då!
Försäljning light
Avslutning, trevliga begåvade uppträdanden av våra elever, stipendieutdelning, tal av rektor plus dikt och inte minst sång av lärarna.
I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

/ _ _ _ /
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Karin Bojes dikt passar bra för nior som ska ut i världen. För egen del har jag en åtta, där blir det betygsutdelning och skål i cider med salta pinnar och trevlig sommar.
-Har inte Bojes dikt ovan även en ton av entreprenörsanda?
-Passar på att titta förbi Ärvingeskolan i Kista sen eftermiddag. Finns ett halvt löfte av bibliotekarien där att inhandla min ABC...kistalight. Hon är inte där.
- Varför inte fråga rektorn säger receptarien.
- Rektor verkar vara en vaken man med snabb uppfattningsförmåga, troligen med bakgrund i näringslivet. Prövar den vanliga harangen om min bok med tillägget att det kan säkert vara kul för skolan att inneha en bok av en lokal författare med bitar från Järvafältet.
Menar du då som referensexemplar säger rektorn och väljer min bok med orange omslag.
- Prata med indenten längre bort i korridoren om det ekonomiska säger rektorn.
- Vad vill du att jag ska göra med den här boken säger intendenten och ser ut som han fått in en nasare som kränger prylar från Kiviks marknad.
- Tja betala den. Den är billig, lokala bitar från Kista och järvafältet och här ett inbetalningskort med mitt plusgirokonto.
- Hur tror du att jag ska kunna ordna det säger intendenten. Innan han fortsätter inflikar jag:
- Det är bara en bagatell när det gäller kostnader. Ett uttalande som får vår intendent att genomgå en sorts inre kris av paroxysmer av lidande från en oförstående omvärld när det gäller regler och förordningar för skolans ekonomi.
- Vad jag hatar sådana påståenden säger vår intendent och far ut med vad som gäller.
- Ja...ja säger jag vi spar grunderna för ekonomin. Går det inte att köpa boken så gör det inte det.
- Vad har du för telefonnummer jag kan ta boken så får vi se vad vi kan göra säger intendenten.
- Nä då kan det vara säger Kistalight utsände som dessutom inte har så många exemplar kvar.
Tittar förbi rekorn på väg ut.
- Tuff intendent du har. Ni kommer säkert att klara ekonomin bra här på skolan. Nu missar ni en lokal författare i skolbiblioteket.
- Från första juli har vi stenhårda sparkrav säger rektorn.
- Trevlig sommar säger jag och släntrar hemåt.
Lånar en CD av sonen när jag kommer hem.
Janis Joplin 70-tal; Piece of my heart och Summertime får snurra i CD-boxen.
- Bra musik för en entreprenör en dag som denna.
Summertime,
And the livin' is easy
Fish are jumpin'
And the cotton is high
George Gerswin
Copyright LarsThommy

Labels:

Monday, June 11, 2007

Tennis taktik Light


Massor av tennis i helgen!!
- Möter två gamla bollsäkra veteraner (två matcher).
- Taktik, variera slagen; skära bollarna omväxlande med toppad backhand och forehand kryddat med en och annan stoppboll. Måste variera spelet med ett sånt motstånd annars kommer bollen alltid tillbaka.
- Så att the old boys får springa.
- Försöker även variera serven.
- Hur det gick
- Tja man vinner inga matcher på ritbordet.
- Mest Kistalights utsände som fick kuta efter stoppbollar, skurna slag och som kom i tidsnöd när the old ones slog igenom sina forehands och slog överraskande servar.
- Kan vara nöjd med min vårtermin som tennismotionär - gäller både träning och gruppspel. Två vinster, två andraplatser och hm...hm två sistaplatser, sammanlagt 6 X 3 matcher. Se även kommentar nedan!
- Nu får mustaschen växa - ska försöka delta i Borgholms tennisvecka som motionär i sommar.
Fint med en mörsare då när man kliver in på centercourten.

Mellan matcherna kunde man njuta, studera och tjusas av kampen mellan de stora i Franska öppna på Roland Garros. Artisten Federer och supermannen Nadal i sin kamp om Grand Slam titeln.
- Vi önskar på Kistalight att Federer med sin briljanta reportoar av tennisslag ska få vinna men Nadal är starkast till slut trots Federers många breakechanser.
- Hjärta slår klass!
I damernas vinner den spelbegåvade Justin Henin, en favorit, och där kan man ta del av hela skalan av tennisens alla slag och en intelligent speluppfattning.
- Hon ser ut som en liten kille säger min fru.
- Tja hon är rätt så söt i alla fall säger jag.
- Se så fint och rätt hon rör sig på tennisbanan - dansar fram liksom.
- Alltid rätt till bollen!
Andra bloggar om Franska öppna:
Andra bloggar om tennis:
Copyright Thommy Sjöberg

Wednesday, June 06, 2007

Hoa på nationaldagen

Härligt att släcka törsten efter en cykeltur - målning X:et (Folkhemsmodernisten) egentligen en utställningsaffisch för Pommac
- Svenska arbetaren är en kolonisatör sa Lenin 1917 .
Ett uttaladande som gjordes när han passerade Årstabron vid Tantolunden på sin resa hem till revolutionen i Petrograd. När det berättades för honom att koloniträdgårdarna och alla prunkande täppor var verk av svenska arbetares odlarmödor.
- Långt till upproret där?!
I dag blir det en cykeltur runt Järvafältet: Rinkeby, Tensta, Hjulsta i soldiset, Eggeby gård som en oas i förortsöknen - vi trampar våra kameler, Akallas höghus som skyline, Husby gård ett vattenhål och i Kista Science towers glasfasad pasteller som...som skimrande hägringar.
Runt kolonitäpporna ligger grillröken och alla våra nya svenskar är flitiga i trädgården.
- Just det som riktiga kolonisatörer - här odlas det!
- Tänker inte hoa med vare sig antifascister, nationalister eller för den delen med några kolonister under dagen.
- Läser ut Eva Dahlgrens Hur man närmar sig ett träd. På sitt sätt en bok om odling och konsten att få igång textskrivande och hur kommer man på en melodi. Eva har fin närvarokänsla i sina texter och de påminner om Bodil Malmstens bloggande. Kul även att läsa hennes funderingar som barnboksförfattare - hel del humor där kring iakttagelser om hundar och vuxna.
- Tänker att det är tur att man har ett vanligt jobb så att man slipper slita och våndas för att få igång skaparkrafterna.
- Blir mest en bonuspost på fritiden då - växelbruk kanske?
- Nedan några gamla bitar från Kistalight om Nationaldagen


Copyright Thommy Sjöberg

Monday, June 04, 2007

Vilse i pannkakan?

Entreprenören som en fyr i havsbandet eller enbart vilse i pannkakan?

I veckan som var avslutade jag en kurs i Entreprenöriellt lärande. Kursen var ett samarbete mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Lunda Nova näringsliv i Spånga. Ett antal skolor i Spånga/Tensta stadsdel deltog och i fredags var det ett avslutande seminarium i huset Oskar på Konradsberg.
Massor av duktiga lärare och redovisade fina projekt.
- Saknar något – allt är förutsägbart, så även processen, finns det inga sprickorna i fasaden?

Parallellt med kursen under läsåret har jag haft mitt eget entreprenöriella äventyr.
- Skrivit en bok, sammanställt texter, strukit – massor av kill your darlings och gett ut en bok på eget förlag – Kistalight Publisher.
Tycker jag funnit en ton och en rytm och att texterna fungerar i flera plan.
Fått massor av beröm och snälla kommentarer – tillhör dock inte generationen av bloggare som blir kommenterad via comments på bloggen.
- Är det någon som överhuvudtaget läser där kan man undra?
I sommar ska jag bestämt sköta om mig; jogga, cykla, vila tennisaxeln och resa men också jobba på bok nummer tre i en tänkt trilogi.
- Hallå där bäste debutant!
- Blir det inte bok nummer två då?
- Visst men trean är redan klar och nu återstår endast redigering och massor av kill your darlings.
- Tvåan, tja den finns någon annanstans i den imaginära världen.
- Hoppas jag kan knyta ihop ett tema i trean.
- Hur det går?
- Det vet vi någon gång i höst.
Nedan några bloggar från läsåets äventyr som entreprenör och från debuten som författare.
Copyright Thommy Sjöberg

Saturday, June 02, 2007

10 Historier på Moderna

Jury (Censur) 1938 Nils Wedel
- Ett hus på stranden!
Eldkvarn spelar extranummer i Kungsan. En ljudbild och berättelse som klingar skönt när vi stannar till framför Stora scenen på fredagskvällen. Massor av folk, hög stämning och glada tillrop, alla generationer var där, men visst, mest örongodis för fyrtiotalister.
Innan hade vi varit på vernissage på Moderna - 10 Historier ur Moderna Museets samlingar.
Det tycks vara inne med berättelser.
Eldkvarn berättar på sitt sätt med texter som inte viker för att lämna ut sig och har tidspatos. Inom litteraturen verkar som om en ny genre är på väg där man inte drar sig för att berätta om krackeleringar i det folkhem som var. Böcker som Svinalängorna, Mig äger ingen, Fråga om klass och Mitt namn är Ronny. Böcker som berättar om klasserfarenheter på ett festligt sätt och inte väjer för motsägelsefulla personteckningar och moderna berättargrepp.
På Moderna berättas det med färg och form om det folkhem som var i den nyöppnade utställningen 10 historier; färg, form, lyriskt lyster så det sprakar och på fredagskvällen visning för Moderna Museets vänner. Det bjuds på sponsrat vin för vännerna, sorl, feststämning, glam och alla generationer var där, men mest gråa pantrar.
Lars Nittve öppnar och han betonar det berättande draget. Det är fragment ur alla ismer som bildar ett nationellt, lokalt drag för svensk konst. Kikar man närmare på den finner man dock att det provinsiella är något som kanske finns i varje land.
Målningarna blir ögongodis i nya sammanhang säger Nittve. Vi ser dem med ett nytt seende på 2000-talet och Nittve jämför med Karin Mamma Andersson en trappa ned som för den måleriska svenska berättartraditionen vidare.
Cecilia Widenheim berättar om bakgrunden till utställningen. Den har tagit ett och ett halvt år att skapa och den emanciperar ur utställningen Utopi och verklighet från 2000.
Den svenska modernismen är inte så renlärig säger hon. Det sjunger om den. Lyriken i färgerna berättar något. Färgerna är exotiska; Sigrid Hjerten, Isac Grünewald, X:et, Ivan Augeli och Nils Dardel. Influenserna finns från persisk, japansk och arabisk konst och X.et frigjorde sin palett under resor kring Medelhavet.
Utställningen startar passande med Nils Wedels Juryn. Censur inom parentes, här ska avgöras om konsten är en god konst eller ej. Jämför nazisternas Entartete kunst på 30-talet. Formerna är lätt kubistiska och målningen har en mjuk och dämpad färgton.
Vilka upptäckter kan man då göra frågar Cecilia Widenheim?
- Mellankrigstiden vimlar av storytellers säger hon och många av dem är kvinnor; Siri Derkert, Vera Nilsson, Tora Holmström och inte minst Sigrid Hjertén.
- För detta behövs ingen kvotering.
- Ett hus på stranden sjunger Eldkvarn när vi stannar till i Kungsan innan vi åker hem till Kista.
Där gäller Hoodsfred. En sprakande festival och en yngre generation men det får någon annan berätta om.
Copyright Thommy Sjöberg